68- The human side of idea screening

For businesses to stay competitive and survive, it is vital for them to take good care of ideas aiming at evolving the enterprise. However, assessing and evaluating new ideas, idea screening, can take time and resources, it often acts as a bottle neck during the innovation process. Thus far, research on idea screening, has focused more on the technical and procedural aspects, leaving the human side of the process aside. For this reason, in his research Alexandre Sukhov, Ph.D. in Business Administration, has taken the perspective of the individuals involved as evaluators of ideas. By investigating more than 1,300 idea screening cases performed by 245 people, he has come to the conclusion that there is more to the process than mere screening. In fact, evaluators are co-constructing the very ideas they are set to screen. In our interview, Alexandre explains what this means for our understanding of the innovation process, and how his results can help businesses improve their innovation processes .

Alexandre Sukhov’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: The Human Side of Idea Screening

67 – Stresshantering med sjuksköterskestudenter

Stress är ett vanligt problem för högskolestudenter. Statistik från den nationella folkhälsoenkäten (2018) visar att studenter upplever större stress än den yrkesverksamma befolkningen som helhet. Går det att komma tillrätta med detta genom insatser i utbildningen? Detta undersöker psykologiforskaren Ulrik Terp i sin forskning. Han har utformat en stresshanteringsintervention som han genomfört med sjuksköterskestudenter. Under tio veckors tid har han träffat studenterna och genomfört övningar i syfte att förebygga och minska deras stress. I vårt samtal berättar Ulrik mer om hur interventionen gått till, och om resultaten av den.

Ulrik Terps doktorsavhandling i psykologi kan hämtas från DiVA: Cognitive Behavioral Stress Management Training for Nursing Students

66 – Historia på högstadiet

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? Detta är en av de centrala frågorna som Hans Olofsson ställer i sin doktorsavhandling Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009. I sin forskning följde Hans historieundervisningen i en åk 9-klass. De 16 lektionstillfällen som undersöktes hade fokus på 1900-talshistoria, i synnerhet första världskriget och mellankrigstiden. I vårt samtal berättar Hans om hur sammansatta historieämnets lärprocesser är. Den undervisningsberättelse som tog form i klassrummet berodde inte bara på samspelet mellan lärare, elever och ämnet. I hög grad formades den också av föreställningar om förr, nu och framtid utanför klassrumsdörren. Genom detta komplexa sampel kunde undervisningen, trots att den inte handlade om svensk historia, tolkas som en för eleverna viktig del av den samhälleliga historiekulturen i Sverige.

Hans Olofssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009.

65 – Improving organic solar cell technology

Solar energy is a renewable energy source much needed as the global energy demand and the speed of climate change increase. Solar energy can be converted to electric energy by means of organic photovoltaics (OPV). This is a technology that uses organic molecules, such as polymers, to absorb sunlight and generate electricity. While OPV devices have become more efficient, one problem is that their operational lifetime is still short. One reason for this, is that the polymer and fullerene materials used in OPV:s degrades when it is exposed to light and air. This problem is addressed in Vanja Blazinic’s research in physics. In our conversation, he explains how his research contributes to a better practical understanding of material degradation in OPV devices. This is much needed for this technology to contribute to a brighter future.

Vanja Blazinic’s doctoral thesis in physics can be downloaded from DiVA: Probing the effects of photodegradation of acceptor materials in polymer solar cells: bulk, surface, and molecular level

64 – Does criticism in digital spaces matter to journalism?

With the power of digitalization, criticisms toward journalism now often are aired in digital spaces, such as social networks and blogs. But does criticism in digital spaces matter to journalism, and how do journalists handle this? These are questions asked by David Cheruiyot in his doctoral thesis in Media and Communication Studies. Through in-depth interviews with journalists, media critics, and media accountability agents, David’s research gives us an understanding of how journalistic practice in Kenya and South Africa is affected by new forms for mainstream media criticism. Prior to the digital era, journalists could deal with criticism in controlled spaces, such as letters to editors. Today, they may need to grapple with open hashtag campaigns built up by many different stakeholders of journalism. As David explains in our interview, this has profound effects on journalists and journalistic practice.

63 – Modelling the life span of the sewage system mathematically?

When old sewage pipes break, they can undermine the soil. In the worst case, this can lead to the formation of sink holes that devour buildings, vehicles and other things.

In our podcast we talk to Arthur J. Vromans who does research that can potentially predict the degradation of sewage pipes and thus prevent the formation of sink holes. For this he has developed a mathematical model that can assess the life span of existing sewage pipes and estimate the degradation rate in the sewer system over a long time period.  His work offers a way to estimate error margins, predict degradation processes and hopefully avoid series of unfortunate events related to broken sewage pipes.

62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling.

Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

61 – Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal.

Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri är det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vårdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svårt att åstadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att låta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick använda det. I vårt samtal berättar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i  praktiken, och om vikten av att erkänna patienter och brukar som kunskapsbärare.

Läs Katarina Grims doktorsavhandling: Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool

59 – Förbättrad munhälsovård

Munhälsa är en viktig men ofta förbisedd aspekt i vården av sjuka och gamla människor. Kunskapen om munhälsa är också begränsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten på munhälsovården på en intensivvårdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkäter riktade till vårdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning på de utvecklingsmöjligheter som finns i vården. I vårt samtal berättar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna få för att sjuka och gamla ska få hjälp till en förbättrad munhälsa och välbefinnande.

Maria Anderssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Oral care quality in intensive care units and short-term care units: Nursing staff and older people’s perspectives