95 – De motsträviga kommunerna

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Freddy Kjellström om hans avhandling som handlar om mellankommunal samverkan. Denna samverkan har sitt avstamp i det tidiga 2000-talet då både staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttryckte en förväntan om ökat samarbete mellan kommuner i olika samhällsfrågor. Det antogs leda till ökad kvalitet inom den kommunala verksamheten om kommuner kunde komma överens om till exempel upphandlingar på regional nivå.

Kommunerna förväntades att frivilligt bilda regionala samverkansorgan (RSO). I de allra flesta län gick det bra, men i några fall visade det sig att enstaka kommuner i olika län var motsträviga till att delta i ett RSO. För att försöka förstå varför dessa enstaka kommuner var motsträviga till samverkan har Freddy undersökt varför och, i de fall de ändrat sig, vad som ledde till denna förändring.

Freddy Kjellströms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: De motsträviga kommunerna: en studie av mellankommunal samverkan på regional nivå

76 – Biståndsarbete i projektform

Idag är det mycket vanligt att politiskt grundade samhällsinsatser organiseras i projektform. Med biståndsarbete som exempel undersöker statsvetaren David Scott i sin forskning hur de aktörer som medverkar i biståndsprojekt bidrar till att förverkliga projektet som idé. David visar att trots att finansiärer, civilsamhällesorganisationer och konsulter kan ha mycket olika intressen och drivkrafter för att medverka i projekten, likriktas och strömlinjeformas dessa genom en rad olika tekniker som har med projektformen att göra. I vårt samtal berättar David mer om detta resultat och om vilka konsekvenser projektformen får för att bedriva biståndsarbete som syftar till politisk förändring.

David Scotts doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: (Dis)assembling Development : Organizing Swedish Development Aid through Projectification

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA: Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan