93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

83 – Undervisning i förskolan – ett ärvt begrepp blir något eget

I detta avsnitt berättar Ebba Hildén, nybliven doktor i pedagogiskt arbete om hur och varför en omdiskuterad granskningsrapport av Skolinspektionen om undervisning i förskolan fick henne att byta bana från förskollärare till doktorand.

Ebbas forskning tar avstamp i krocken mellan rapportens konstaterande att förskolorna inte tagit till sig begreppet undervisning och förskolornas dåvarande ambivalens till begreppet. Hon skildrar hur rektorer och förskollärare sedan dess använt sig av sina erfarenheter från förskolans tradition och kultur för att fylla det ärvda begreppet från skolan och grundskolan, till att göra det till sitt eget. Vi får också veta mer om vikten av den icke-verbala kommunikationen på förskolan och vad som villkorar eller skapar möjligheter för undervisningssituationer. 

Ebba Hildéns doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Uppdrag undervisning : Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerande samarbete inom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

22 – Religiös positionering i religionskunskapsklassrummet

Hur kan lärare möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet? Hur kan undervisningen utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära sig av?

I detta avsnitt av forskningpodden berättar Carina Holmqvist Lidh om sin forskning som handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Om du vill veta mer efter att du har lyssnat på podden finns avhandlingen fritt tillgänglig via följande länk: Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning

9 – Undervisning i naturvetenskap

Inquiry- and context-based science education (IC-BaSE) är en modell för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Vi samtalar med Susanne Walan, som i sin doktorsavhandling undersöker lärares förståelse och användning av modellen. Hon visar att grundskoleelevers erfarenheter av IC-BaSE kan tas tillvara för att utveckla lärares undervisning i naturvetenskap.