84 – Digitala modeller i högstadiets teknikundervisning

Modeller används på en mängd olika sätt i högstadiets teknikundervisning. I takt med digitaliseringen används idag i allt högre utsträckning digitala modeller. I Helen Brinks forskning i pedagogiskt arbete är det dessa digitala verktyg för modeller och modellering som står i centrum. Genom intervjuer med högstadielärare undersöker hon vilka erfarenheter lärare har av undervisning med digitala modeller i allmänhet och med särskilt fokus på CAD, computer aided design. I vårt samtal berättar Helen att digitala modeller som begrepp är vagt definierat i styrdokumenten, något som skapar otydlighet för lärarna. Med tydligare beskrivningar av både innehåll och metoder för digitala modeller, kan teknikämnet utvecklas och undervisningen underlättas, visar Helen i sin forskning.

Helen Brinks licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Modeller och modellering med digitala verktyg i högstadiets teknikundervisning

83 – Undervisning i förskolan – ett ärvt begrepp blir något eget

I detta avsnitt berättar Ebba Hildén, nybliven doktor i pedagogiskt arbete om hur och varför en omdiskuterad granskningsrapport av Skolinspektionen om undervisning i förskolan fick henne att byta bana från förskollärare till doktorand.

Ebbas forskning tar avstamp i krocken mellan rapportens konstaterande att förskolorna inte tagit till sig begreppet undervisning och förskolornas dåvarande ambivalens till begreppet. Hon skildrar hur rektorer och förskollärare sedan dess använt sig av sina erfarenheter från förskolans tradition och kultur för att fylla det ärvda begreppet från skolan och grundskolan, till att göra det till sitt eget. Vi får också veta mer om vikten av den icke-verbala kommunikationen på förskolan och vad som villkorar eller skapar möjligheter för undervisningssituationer. 

Ebba Hildéns doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Uppdrag undervisning : Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan

81 – Maskinöversättning i språkundervisning

Tjänster för maskinöversättning, till exempel Google Translate, erbjuder snabb språkhjälp i vardagen. Men hur bär sig språkstuderande åt när de använder sådana verktyg? Detta undersöker Kent Fredholm i sin språkdidaktiska doktorsavhandling Genvägar, omvägar och irrvägar. I avhandlingen följer Kent fyra grupper gymnasieelever medan de skriver uppsatser på spanska. Genom inspelningar av elevernas datorskärmar och genom intervjuer, visar avhandlingen bland annat hur elever söker språklig information på internet och vilka effekter maskinöversättningen har för elevernas språkutveckling. I vårt samtal berättar Kent mer om resultaten av studien, och om den viktiga betydelse språklärare fortsatt har, trots  – eller på grund av – de tekniska hjälpmedel som står till buds.

Kent Fredholms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Genvägar, omvägar och irrvägar : Gymnasieelevers användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska

62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling.

Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

61 – Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal.

Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerande samarbete inom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal berättar Anette om sitt aktionsforskningsprojekt som inneburit att tolv rektorer, från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, fått möjlighet att reflektera över sin egen praktik, för att därmed utveckla den. Rektorers uppdrag är komplext och ofta utmanande, men studien visar att när flera delar på ansvaret, kan det pedagogiska ledarskapet både höja kvaliteten på skolorna och stärka elevernas lärande.