Tag: Karlstads universitet

115 – Högstadieelevers meningsskapande av epigenetiska visuella representationer

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga biologiska processer som sker på mikronivå har elever svårt att förstå. I centrum för Annika Thybergs forskning står frågan om hur elever i högstadiet kan lära sig om biologiska fenomen som beskrivs på olika organisationsnivåer, som epigenetik. Detta har hon undersökt genom att låta elever i årskurs 9 delta i fokusgrupper där de samtalat om epigenetiskt relevanta bilder på olika biologiska organisationsnivåer, till exempel av enäggstvillingar (makronivå) och av tvillingars kromosomer (mikronivå). Genom att följa elevernas diskussioner visar Annikas forskning hur eleverna på kort tid och med begränsade förkunskaper lyckas skapa mening av de visuella representationerna. I vårt samtal berättar Annika mer om sina resultat, och om hur de kan vara till hjälp för lärare som vill undervisa i epigenetik eller om andra biologiska fenomen som måste förklaras på olika organisationsnivåer.

Annika Thybergs licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Students’ meaning-making of epigenetic visual representations: An exploration within and between levels of biological organization

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

114 – Kommunikationsstrategier i musikindustrin

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation samspelar med och styr publikens och fansens engagemang. 

Genom att delta i konserter och på fansens fora i sociala medier, och genom intervjuer med skivbolagsrepresentanter, artister och fans tecknar Jessicas forskning en bild av kommunikationsstrategier som är flytande och föränderliga, men samtidigt noggrant utformade. Här är dataanalytiska verktyg viktiga i strävan att behålla fansens intresse uppe, men också att bygga starka och autentiska relationer till fan communities. I vårt samtal berättar Jessica mer om sina resultat och om vad som förenar och skiljer kommunikationsstrategierna för artister som Robyn och Taylor Swift.

Jessica Edloms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Show me love: Emergent strategic communication practices and fan engagement within the popular music industry    

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

111 – Forskningspodden live: Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men vilka möjligheter har barn att röra på sig, och vad finns det för begränsningar som gör det svårt för dem att komma igång? I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi barns rörelse med Frida Bernhardsson, strateg på kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun och Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. I samtalet berättar Frida om kommunens arbete med att skapa en inkluderande offentlig miljö som inbjuder till rörelse, och Johan förklarar varför det är viktigt att frågan inte förvandlas till ett skuldbeläggande av föräldrar. I samtalet diskuterar Frida och Johan också vikten av samverkan mellan olika aktörer, och vi får lära oss att angreppssättet ”glo och sno” kan vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att förbättra barns möjligheter till rörelse.

Samtalet med Frida och Johan utgör del 2 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det spelades in live på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023. Del 1 kan du höra här: https://www.kau.se/forskningspodden-110. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

110 – Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott?

Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

109 – Olika vägar till enhetlig skola

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och att skillnader mellan regioner, platser och elever skulle motverkas. Kommunerna fick ansvaret att införa enhetsskolan.

Åsa Melin undersöker i sin forskning införandet av grundskolan i Arvika och Storfors, under perioden 1950-1968. Genom studier av arkivmaterial på kommunal, regional och central nivå visar Åsas forskning att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om de olika uttryck implementeringen tog i de båda kommunerna. 

Åsa Melins doktorsavhandling i historia kan laddas ner från DiVA: Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

107 – Förbättra nätverkens transportvägar

När Internet slog igenom under 1990-talet var det inte designat för den mångfald applikationer som vi idag ser. När allt mer teknik i vår vardag blir uppkopplad ökar också kraven på nätverken, och på att applikationerna som ska använda nätverken optimeras för att utnyttja de resurser som finns. Alexander Rabitsch undersöker just det sistnämnda i sin forskning. Genom att testa olika nätverkstrafiksscenarier med strömmad video, drönare och självkörande bilar som fallstudier visar Alexanders forskning hur nätverkens transportvägar kan förbättras, bland annat genom att olika nätverksvägar kan användas simultant för olika trafikflöden. I vårt samtal berättar Alexander mer om sina resultat och om vilken betydelse de kan få för dagens och framtidens uppkopplade värld.

Alexander Rabitsch licentiatuppsats i datavetenskap kan laddas ner från DiVA: Improving the Adaptability of the End-host : Service-aware Network Stack Tuning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

106 – Vård som inte blivit utförd

I Sverige är de som söker kommunala vård- och omsorgsinsatser allt äldre. Samtidigt har vården svårt att rekrytera personal i tillräcklig omfattning och Inspektionen för vård och omsorg har vid tillsyn rapporterat om brister inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund vill Ingrid Andersson i sin forskning öka och fördjupa kunskapen om vård som inte blivit utförd inom kommunal vård och omsorg för äldre.

Genom både kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker Ingrid vilka uppfattningar vårdpersonal och enhetschefer har om vård som inte blivit utförd. Studien visar att det förekommer att vård uteblir som en följd av tidsbrist eller organisatoriska aspekter. I vårt samtal berättar Ingrid mer om resultaten och om projektets ambition att översätta och validera det instrument, BERNCA-NH, som kan hjälpa vården att mäta vård som uteblivit. Instrumentet ger kunskap om vilken vård som inte blivit utförd och kan på så sätt underlätta verksamheternas förbättringsarbete.  

Ingrid Anderssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Vård som inte blivit utförd : Uppfattningar från vårdpersonal och enhetschefer inom kommunal vård och omsorg för äldre

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

105 – Livsstilsinriktat arbete i hästnäringen

Många människor drömmer om att förvandla sin livsstil till ett arbete de kan leva och försörja sig på. Livsstilsinriktat arbete förekommer i många branscher, exempelvis sport, kultur, nöje och jordbruk. Åsa Bergman Bruhn undersöker i sin forskning vad som kännetecknar yrken av livsstilskaraktär och hur arbetsförhållandena ser ut för dem som har denna typ av yrken inom hästnäringen. Genom enkäter till och intervjuer med anställda på ett urval av ridskolor och travstall visar undersökningen på dubbelheten i det livsstilsinriktade arbetet. Å ena sidan drivs medarbetarna av stort engagemang, motivation och en passion för sitt arbete. Å andra sidan leder det till utsuddade gränser mellan arbete och fritid, utmattning och fysiska besvär. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om vad som krävs för att livsstilsinriktat arbete ska bli hållbart.

Åsa Bergman Bruhns doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: The double-sided nature of lifestyle-oriented work within the Swedish equine sector : Characteristics and consequences for employee health and well-being

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

103 – Agil mjukvaruutveckling

Idag sker mjukvaruutveckling i snabba och dynamiska processer, vilket innebär att de arbetsmetoder som används behöver främja förändring och flexibilitet, de behöver vara agila. Agila arbetsmetoder har uppstått inom den snabbt föränderliga IT-sektorn, men återfinns idag inom många olika branscher.

Forskning visar att det för organisationer och arbetslag kan vara utmanande att arbeta agilt. Affärsmässiga krav på förutsägbarhet och detaljstyrning kan krocka med det agila arbetssättets betoning på föränderlighet, självstyrande team och små delleveranser för att få återkoppling. Det är just de spänningar och motsättningar som kan uppstå i agil mjukvaruutveckling (ASD) som Carin Lindskog undersöker i sin doktorsavhandling i informatik. I vårt samtal berättar Carin mer om varför sådana spänningar uppstår, och vad organisationer och arbetslag kan göra för att hantera dem på ett konstruktivt sätt.

Carin Lindskogs doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Tensions experienced and balancing strategies used in Agile Software Development environments

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

101 – Stöd till våldsutsatta familjer

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat beteendeproblem till följd av våldet. Insatsen innefattar socialt och emotionellt stöd till föräldern, men också konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att stötta sin barn. 

Helena Draxlers forskning indikerar att Project Support kan vara framgångsrikt även i ett svenskt sammanhang. Föräldrarnas förmåga ökade och barnens beteendeproblem minskade. Men studien visar också att programmet behövde kulturellt anpassas för att fungera i svenska förhållanden. Dessutom, berättar Helena i vårt samtal, är det viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på när kompletterande insatser i form av psykoterapeutisk behandling kan behövas. Helt avgörande är också att den personal som ska arbeta med programmet har nödvändiga organisatoriska förutsättningar och stöd från ledningen.

Helena Draxlers doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS