47 – Färre fallskador

Kan stötdämpande golv minska risken för fallskador bland äldre på vårdboenden? Detta är den fråga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador är vanligt förekommande och har hittills varit svåra att förebygga. Genom att jämföra vårdboenden med och utan stötdämpande golv har Johanna Gustavsson kunnat påvisa att risken för fallskador bland äldre minskar med över 50% om stötdämpande golv används. I vårt samtal berättar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mätningar av fallrisker – gjort med såväl personal som äldre på vårdboenden. Du kan även läsa Johannas doktorsavhandling i DiVA: Effekter av stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd för äldre på särskilt boende.

46 – Sjukskrivnas arbetsbörda

Den svenska sjukförsäkringen bär på en paradox: Den som behöver få ersättning från försäkringen behöver lägga ner arbete på att visa sig oförmögen till arbete. Det är den här motsägelsefulla situationen som Johan Kaluza belyser i sin doktorsavhandling i företagsekonomi: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati. Genom samtal med medborgare, handläggare, läkare och arbetsgivare, och genom att undersöka ärenden från Försäkringskassan, visar Johan hur processen kring sjukförsäkringsärenden går till. I vårt samtal berättar Johan mer om sin studie, och vi får konkreta exempel på det stora arbete som krävs för att bli sjukskriven. Du kan även läsa Johans avhandling i DiVA: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati

42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal berättar Anette om sitt aktionsforskningsprojekt som inneburit att tolv rektorer, från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, fått möjlighet att reflektera över sin egen praktik, för att därmed utveckla den. Rektorers uppdrag är komplext och ofta utmanande, men studien visar att när flera delar på ansvaret, kan det pedagogiska ledarskapet både höja kvaliteten på skolorna och stärka elevernas lärande.

39- I valet och kvalet – hur väljer man idéer som kan leda till innovation?

Har du någonsin varit i en situation där du hade alltför många valmöjligheter och inte riktig visste hur du skulle göra? Lyssna på magkänslan eller hellre på hjärnan? Johan Netz har tittat på dessa frågor ur ett företagsperspektiv och publicerat sina resultat i avhandlingen ” First things first – think before you decide: The how, what and who of idea screening”. I vår podcast berättar Johan om företagens utmaningar att välja ut rätt idéer att gå vidare med för att skapa nya produkter eller tjänster, nya arbetssätt, eller annat som inverkar på den dagliga verksamheten. Ibland kan det handla om 1000-tals idéer som behöver sållas utan att det tar för lång tid. I sin forskning har Johan bland annat studerat hur intuitiva bedömningar (magkänsla) kan kopplas mot, och även till stor del förklaras av, rationella kriterieutvärderingar. Lyssna på podcasten för att höra mer om detta och får reda på vilken roll intuition och rationalitet spelar i beslutsprocessen.

36 – Medarbetarnas roll i tjänsteinnovation och värdeskapande

Bör man involvera medarbetare i utvecklingen av nya tjänster? Ja, absolut, säger Jenny Karlsson som nyligen disputerade med avhandlingen Frontline employees’ role in service innovation and value creation”. I dagens avsnitt av vår podcast berättar hon om sina studier som visar på att medarbetare med kundkontakt kan fungera som brobyggare vid företag och organisationers innovationsarbete tack vare deras goda kunskaper om både befintliga tjänster och kundernas behov, krav och önskemål. I och med detta unika perspektiv kan de fungera som spindeln i nätet och utvecklar kunskap och förståelse för den nya tjänsten samtidigt som de ser dess möjliga flaskhalsar och utvecklingspotential. Följ med i Jennys berättelse om hur hänsyn till medarbetarnas perspektiv kan gynna en smidigare implementering av tjänster och förbättrade förutsättningar för framtida värdeskapande.

35 – Nyanser i drogdebatten

Den stora ökningen av nya och lättillgängliga droger på internet utgör en utmaning för lagstiftare, vårdpersonal och forskare. Christophe Soussan, nybliven doktor i  psykologi har via drogdiskussionsforum på nätet undersökt runt 600 användares upplevda effekter, attityder och motivation kring droganvändning för att bidra med ny kunskap i frågan. Christophes forskning tyder på att drogdebatten behöver bli mer nyanserad. Det  är viktigt att vara mer specifikt när man pratar om olika droger och även att öka förståelsen för användarnas olika sorters motivation och drivkraft. Lyssna på dagens avsnitt av forskningspodden där Christophe berättar mer om sina resultat. Är ni sedan nyfiken på mer finns hans avhandling ” Novel Psychoactive Substances: Experienced effects, attitudes, and motivations among online drug community users ” för gratis nedladdning via följande länk: Avhandling_Soussan

29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.

28 – Simulering av ambulanssjukvård

“Ett, ett, två, lätt att slå” är en ramsa som många fått lära sig. Vid livshotande situationer kan det vara avgörande att slå numret, men det är när ambulansen anlänt som vårdarbetet börjar. För ambulansens vårdpersonal är det ofta ett komplext arbete. Vårdaren ska kunna bemöta patient och närstående, bedöma skada och sjukdom, och avgöra vilka vårdåtgärder som ska prioriteras. För detta krävs god kompetens och mycket träning. I vårt samtal berättar Anna Abelsson, doktor i omvårdnad, om de goda resultaten av att använda simulerade akutvårdssituationer för att utveckla personalens kunskaper och färdigheter. Efter att ha lyssnat på podden kan du i Annas avhandling Simulering som lärande inom prehospital akutsjukvård lära dig mer om hur ambulanssjukvården kan utvecklas.