62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling.

Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

27 – Språkutveckling bland nyanlända barn

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling.

Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i förskola, skola och hem. I fokus står samspelet mellan barn, föräldrar och lärare. Det visar sig att både barn och föräldrar strävar efter att anpassa sig till skolans svenskspråkiga normer, samtidigt som kommunikationen mellan hemmet och skolan inte alltid fungerar. För att nyanlända barn bättre ska tas emot i förskola och skola, efterfrågar Susanne större nyfikenhet och mod från lärarna. Språkutveckling är nära förbunden med livssituationen, därför behöver lärare våga ställa frågor till barnen