101 – Stöd till våldsutsatta familjer

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat beteendeproblem till följd av våldet. Insatsen innefattar socialt och emotionellt stöd till föräldern, men också konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att stötta sin barn. 

Helena Draxlers forskning indikerar att Project Support kan vara framgångsrikt även i ett svenskt sammanhang. Föräldrarnas förmåga ökade och barnens beteendeproblem minskade. Men studien visar också att programmet behövde kulturellt anpassas för att fungera i svenska förhållanden. Dessutom, berättar Helena i vårt samtal, är det viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på när kompletterande insatser i form av psykoterapeutisk behandling kan behövas. Helt avgörande är också att den personal som ska arbeta med programmet har nödvändiga organisatoriska förutsättningar och stöd från ledningen.

Helena Draxlers doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents

67 – Stresshantering med sjuksköterskestudenter

Stress är ett vanligt problem för högskolestudenter. Statistik från den nationella folkhälsoenkäten (2018) visar att studenter upplever större stress än den yrkesverksamma befolkningen som helhet. Går det att komma tillrätta med detta genom insatser i utbildningen? Detta undersöker psykologiforskaren Ulrik Terp i sin forskning. Han har utformat en stresshanteringsintervention som han genomfört med sjuksköterskestudenter. Under tio veckors tid har han träffat studenterna och genomfört övningar i syfte att förebygga och minska deras stress. I vårt samtal berättar Ulrik mer om hur interventionen gått till, och om resultaten av den.

Ulrik Terps doktorsavhandling i psykologi kan hämtas från DiVA: Cognitive Behavioral Stress Management Training for Nursing Students

55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt.

Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia

50 – Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet. Katrin Lättmans doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

35 – Nyanser i drogdebatten

Den stora ökningen av nya och lättillgängliga droger på internet utgör en utmaning för lagstiftare, vårdpersonal och forskare. Christophe Soussan, nybliven doktor i  psykologi har via drogdiskussionsforum på nätet undersökt runt 600 användares upplevda effekter, attityder och motivation kring droganvändning för att bidra med ny kunskap i frågan. Christophes forskning tyder på att drogdebatten behöver bli mer nyanserad. Det  är viktigt att vara mer specifikt när man pratar om olika droger och även att öka förståelsen för användarnas olika sorters motivation och drivkraft. Lyssna på dagens avsnitt av forskningspodden där Christophe berättar mer om sina resultat. Är ni sedan nyfiken på mer finns hans avhandling ” Novel Psychoactive Substances: Experienced effects, attitudes, and motivations among online drug community users ” för gratis nedladdning via följande länk: Avhandling_Soussan

29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.

14 – Kan jag leva det liv jag vill med hållbara transportalternativ?

För att möjliggöra ett vardagligt resande med hållbara färdmedel (tex. kollektivtrafik, cykel, gång) behöver vi veta mer om hur resenärerna upplever tillgängligheten till dessa system. Upplevelser av tillgänglighet ur ett användarperspektiv är dock något som hittills saknats i forskningen.

Med bussresenärer i Karlstad som grund har Katrin Lättman utvecklat ett verktyg för att mäta tillgänglighet utifrån resenärernas (användarnas) perspektiv. I sin licentiatuppsats Perceived Accessibility – Capturing the traveller perspective beskriver hon utvecklingen av verktyget och påverkansfaktorer  för upplevd tillgänglighet. I vårt samtal berättar Katrin om sin studie och vilken betydelse den kan ha för utvecklingen av ett hållbart transportsystem.