57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. I vårt samtal berättar Anna om de utmaningar som flerspråkiga mellanstadieelever möter under läsningen av ämnestexter. Hon beskriver också hur lärare har fått kunskaper om lässtrategier som de sedan använt framgångsrikt i undervisningen. På detta sätt, och genom ett stort engagemang från såväl lärare som elever, har barnens läsförståelse utvecklats. Anna Lindholms doktorsavhandling kan hämtas här: Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet.

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerande samarbete inom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt.

Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA: Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

52 – Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan. Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness : Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

51 – Fixing WiFi

Do you have high speed internet to your home but still experience  buffering or lag when watching a movie or playing an online game? These problems may be related to your WiFi network. Good thing then that researchers are working on to fixing WiFi! In Toke Høiland Jørgensen’s research he not only produces more knowledge on WiFi performance barriers, he also develops mathematical and technical solutions to them. In our conversation Toke explains how the open source solutions developed by him and his colleagues can benefit all us speed-craving internet users.

Toke Høiland-Jørgensen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Bufferbloat and Beyond : Removing Performance Barriers in Real-World Networks

Specialserie Avsnitt 7

I det här avslutande avsnittet diskuterar vi Karlstads universitets arbete med jämställdhetsintegrering. Vi gör det tillsammans med projektledaren, Anki Nordmarker. Utgångspunkten för samtalet tas i poddserien ”Från ord till handling”. Vi blickar tillbaka på de sex tidigare avsnitten, och ställer frågan: ”Vad har vi lärt oss, och hur går vi vidare?”

Specialserie Avsnitt 6

Normkritik handlar om att vända blicken från det som uppfattas som avvikande och mot det som tas för givet, till exempel när det gäller hur undervisning bedrivs eller hur studenter välkomnas till universitetet. I vårt samtal med Manuel Almberg Missner, adjunkt i genusvetenskap, berättar han om hur normkritisk pedagogik kan fungera som ett konkret verktyg för att synliggöra det som ”sitter i väggarna” i universitetsverksamheten. Detta behövs, menar Manuel, för att så många människor som möjligt, oavsett kön, funktion, sexualitet, etnicitet och klass, ska kunna ta del av, och själva bidra till det som universitetet erbjuder.

Specialserie Avsnitt 5

Jämställdhetsintegrering är den strategi som sedan mitten av 1990-talet används för att omsätta de jämställdhetspolitiska målen till verklighet. I sin forskning har stats- och genusvetaren Anne-Charlott Callerstig undersökt hur försök att implementera strategin gått till i olika offentliga organisationer. Att integrera jämställdhet är en komplex förändringsprocess. Anne-Charlott berättar i vårt samtal om de problem som brukar dyka upp i förändringsprocesser, och vad som behöver finnas på plats för att jämställdhet ska bli mer än en skrivbordsprodukt.