Tag: Karlstads universitet

76 – Biståndsarbete i projektform

Idag är det mycket vanligt att politiskt grundade samhällsinsatser organiseras i projektform. Med biståndsarbete som exempel undersöker statsvetaren David Scott i sin forskning hur de aktörer som medverkar i biståndsprojekt bidrar till att förverkliga projektet som idé. David visar att trots att finansiärer, civilsamhällesorganisationer och konsulter kan ha mycket olika intressen och drivkrafter för att medverka i projekten, likriktas och strömlinjeformas dessa genom en rad olika tekniker som har med projektformen att göra. I vårt samtal berättar David mer om detta resultat och om vilka konsekvenser projektformen får för att bedriva biståndsarbete som syftar till politisk förändring.

David Scotts doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: (Dis)assembling Development : Organizing Swedish Development Aid through Projectification

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

75 – Nyutbildade sjuksköterskor i hälso– och sjukvården

Nyutbildade sjuksköterskor som arbetar i hälso- och sjukvården måste ha förmåga att erbjuda säker vård inom ett snabbt föränderligt sjukvårdssystem. Den vård som behövs är både tekniskt och medicinskt avancerad och vårdsituationerna ofta komplexa. Personalbristen är dessutom ofta stor.

Mot bakgrund av detta undersöker Anna Willman, doktor i omvårdnad, hur nyutbildade sjuksköterskor uppfattar sin kliniska kompetens, professionella utveckling, arbetssituation, och förmåga att hantera komplexa patientsituationer under de första 18 månadernas kliniska praktik i hälso- och sjukvården. I vårt samtal berättar Anna att även om sjuksköterskornas kompetens ökar över tid, behöver de ett större och mer utvecklat stöd när de som nya kommer ut i praktiken. Detta behövs för att säkra vårdkvalitén, men också för att underbygga sjuksköterskornas professionella utveckling och förebygga personalflykt.

Anna Willmans doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Newly graduated registered nurses’ clinical competence, professional development and work situation : In acute care hospital settings

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

74 – Agil systemutveckling i tre organisationer

De grundläggande principerna för agil systemutveckling formulerades år 2001 och har sedan dess rönt mycket uppmärksamhet och fått stor spridning i organisationer över hela världen. Den agila metodiken är utarbetad för att få små arbetslag att fungera självständigt, flexibelt, effektivt och resultatinriktat. Frågan, som Tomas Gustavsson ställer i sin doktorsavhandling i informatik, är vad som händer när man skalar upp metodiken för att skapa samarbeten mellan arbetslag. Genom deltagande observationer utförda i tre organisationer, en bank, en myndighet och ett lastbilsindustriföretag, visar hans forskning på de utmaningar som finns när metoderna skalas upp. Men i vårt samtal berättar Tomas att de organisationer som förhåller sig till agil metodik som en uppsättning verktyg, snarare än som en rigid regelsamling, kan utveckla bättre processer, produkter och tjänster.

Tomas Gustavssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Inter-team Coordination in Large-Scale Agile Software Development Projects

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

73 – Ungdomars och hälsopersonals syn på sexualitet och sexuell hälsa

För ungdomar på väg in i vuxenheten är frågor om sexualitet och identitet mycket viktiga. Det behövs dock mer forskningsbaserad kunskap om vilken syn på sexualitet som unga har, och vilket behov av kunskap och stöd som unga kan behöva i frågor om sexualitet. Det är detta som Brian Unis undersöker i sin doktorsavhandling i omvårdnad. Genom enkäter och intervjuer med tonåringar, och genom fokusgruppsintervjuer med hälsopersonal, visar han att det är avgörande att insatser för att främja ungdomars sexuella hälsa anpassas till tonåringars ålder och mognad. Dessutom, berättar Brian i vårt samtal, är det mycket viktigt att det finns en utvecklad samverkan mellan skola, skolhälsovård och ungdomsmottagningar, för att ungdomar ska kunna få den kunskap och det stöd de behöver.

Brian Unis doktorsavhandling i omvårdnad kan laddas ner från DiVA: Sexual health and sexual health promotion in the transition from adolesence to emerging adulthood

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

72 – Socialt arbete i lantgårdsmiljö

Som ett komplement till medicinsk vård och samtalsinsatser, kan exempelvis personer med funktionsnedsättning eller sjukskrivna, erbjudas att vara på en lantgård som en del av rehabiliteringen. Vistelsen på lantgården syftar till att vara hälsofrämjande inom arbetets ram. 

Forskningsmässigt saknas idag kunskap om hur anordnare/handledare och deltagare uppfattar dessa insatser, så som de är utformade i Sverige. Det är denna kunskapslucka som Jenny Höglund bidrar till att fylla i sin avhandling i socialt arbete. I vårt samtal berättar hon om de många intressanta resultaten av studien. Utifrån ett deltagarperspektiv visade det sig till exempel att tiden på lantgården kunde hjälpa till att bryta den sociala och fysiska isolering som vissa deltagare led av. Djuren och lantgårdsmiljön kan vara viktiga stöd för att hantera sociala situationer, berättar Jenny.  

Jenny Höglunds doktorsavhandling i socialt arbete kan laddas ner från DiVA: Naturbaserade insatser i socialt arbete: En studie av lantgårdsbaserade dagverksamheter med sociala mål

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

71 – Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning

I Sverige finns närmare 600 000 aktiebolag, en siffra som har mer än fördubblats sedan millenieskiftet. Om ett aktiebolag har för låga intäkter i förhållande till kostnaderna påverkas det egna kapitalet negativt. Lagen föreskriver då att en kontrollbalansräkning ska upprättas av bolagets styrelse. Sebastian Lindroos-Moll undersöker i sin doktorsavhandling i civilrätt, reglerna för hur bolagens tillgångar ska värderas vid kontrollbalansräkningar. I vårt samtal berättar Sebastian att mycket kan stå på spel för styrelseledamöterna i ett företag. Trots att aktiebolagsformen normalt sett innebär att ledamöterna inte kan hållas personligen ansvariga om ett företag går dåligt, kan en felaktigt genomförd kontrollbalansräkning innebära att ansvaret skjuts över till styrelseledamöter personligen. Sebastians forskning synliggör brister i de befintliga reglerna. Dessa brister behöver åtgärdas, berättar han, för att inte företag i onödan ska likvideras.

Sebastian Lindroos-Molls doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning : En aktiebolagsrättslig och redovisningsrättslig studie

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

70 – Förbättrad pappersframställning

Pappersframställning är en mycket energikrävande och dyr process. För att utveckla industrin i mer hållbar riktning krävs mer kunskap om hur vatten kan tas bort ur den cellulosa som används för att framställa papper. I vårt samtal berättar Björn Sjöstrand, doktor i kemiteknik, om sina experiment med att förbättra vakuum-avvattningen, en metod för avvattning som används på många pappersmaskiner runtom i världen. Dessutom får vi lära oss mer om de spännande försöken med att förändra egenskaperna hos cellulosan, vilka kan resultera i att både pengar och miljö sparas.

Björn Sjöstrands doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Vacuum Dewatering of Cellulosic Materials: New insights into transport phenomena in the papermaking process

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

69 – Historieundervisning i mångkulturella klassrum

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Detta är de frågor Kenneth Sandelin ställer i sin licentiatuppsats i historia. I sin forskning har Kenneth intervjuat högstadielärare om hur det går till när undervisningsinnehållet tar form. Ett av resultaten är att elevernas bakgrund visar sig ha stor betydelse. I klasser där många elever har en bakgrund utanför Sverige, tar undervisningen en annan form jämfört med klasser där de flesta har sin bakgrund i Sverige. I vårt samtal berättar Kenneth mer om detta och andra resultat av sin studie.

Kenneth Sandelins licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

67 – Stresshantering med sjuksköterskestudenter

Stress är ett vanligt problem för högskolestudenter. Statistik från den nationella folkhälsoenkäten (2018) visar att studenter upplever större stress än den yrkesverksamma befolkningen som helhet. Går det att komma tillrätta med detta genom insatser i utbildningen? Detta undersöker psykologiforskaren Ulrik Terp i sin forskning. Han har utformat en stresshanteringsintervention som han genomfört med sjuksköterskestudenter. Under tio veckors tid har han träffat studenterna och genomfört övningar i syfte att förebygga och minska deras stress. I vårt samtal berättar Ulrik mer om hur interventionen gått till, och om resultaten av den.

Ulrik Terps doktorsavhandling i psykologi kan hämtas från DiVA: Cognitive Behavioral Stress Management Training for Nursing Students

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

66 – Historia på högstadiet

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? Detta är en av de centrala frågorna som Hans Olofsson ställer i sin doktorsavhandling Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009. I sin forskning följde Hans historieundervisningen i en åk 9-klass. De 16 lektionstillfällen som undersöktes hade fokus på 1900-talshistoria, i synnerhet första världskriget och mellankrigstiden. I vårt samtal berättar Hans om hur sammansatta historieämnets lärprocesser är. Den undervisningsberättelse som tog form i klassrummet berodde inte bara på samspelet mellan lärare, elever och ämnet. I hög grad formades den också av föreställningar om förr, nu och framtid utanför klassrumsdörren. Genom detta komplexa sampel kunde undervisningen, trots att den inte handlade om svensk historia, tolkas som en för eleverna viktig del av den samhälleliga historiekulturen i Sverige.

Hans Olofssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS