93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

89 -Business model innovation as sustainability game changer in the construction industry

In this episode of Forskningspodden we meet Andrey Abadzhiev, PhD student in Business administration. Andrey´s research aims to understand how firms within the construction industry  organize for system change towards a more sustainable future. Andrey tells us about his focus area, which is business models and their role in driving such a transition. He explains how changes can come about, which biases we have to pay attention to and why he is reluctant to pressing a magic button in order to speed up things.

If you want to know more about Andrey’s research, you will find his PhD thesis in our publication database DiVA Wood We Change?: Business Model Innovation Towards Sustainability Transitions: Studying the Wood Construction Industry.

39- I valet och kvalet – hur väljer man idéer som kan leda till innovation?

Har du någonsin varit i en situation där du hade alltför många valmöjligheter och inte riktig visste hur du skulle göra? Lyssna på magkänslan eller hellre på hjärnan? Johan Netz har tittat på dessa frågor ur ett företagsperspektiv och publicerat sina resultat i avhandlingen ” First things first – think before you decide: The how, what and who of idea screening”. I vår podcast berättar Johan om företagens utmaningar att välja ut rätt idéer att gå vidare med för att skapa nya produkter eller tjänster, nya arbetssätt, eller annat som inverkar på den dagliga verksamheten. Ibland kan det handla om 1000-tals idéer som behöver sållas utan att det tar för lång tid. I sin forskning har Johan bland annat studerat hur intuitiva bedömningar (magkänsla) kan kopplas mot, och även till stor del förklaras av, rationella kriterieutvärderingar. Lyssna på podcasten för att höra mer om detta och får reda på vilken roll intuition och rationalitet spelar i beslutsprocessen.

38 – Evolution of markets from a service ecosystems perspective

How do markets evolve? And how can this evolutionary process be understood from a service ecosystems perspective? These are the main questions guiding Kaisa Koskela Huotari’s doctoral research in Business Administration. In our conversation Kaisa explains that markets are made up of rules and norms guiding people when exchanging innovative knowledge and skills. Markets can be disrupted, as new ideas can work as ‘game-changers’. Likewise new ideas – innovations – can after a while themselves become mainstream and turned into well-established norms. Based on her research Kaisa presents a four-phase model on market evolution, helping us understand this process of market continuity and change.

36 – Medarbetarnas roll i tjänsteinnovation och värdeskapande

Bör man involvera medarbetare i utvecklingen av nya tjänster? Ja, absolut, säger Jenny Karlsson som nyligen disputerade med avhandlingen Frontline employees’ role in service innovation and value creation”. I dagens avsnitt av vår podcast berättar hon om sina studier som visar på att medarbetare med kundkontakt kan fungera som brobyggare vid företag och organisationers innovationsarbete tack vare deras goda kunskaper om både befintliga tjänster och kundernas behov, krav och önskemål. I och med detta unika perspektiv kan de fungera som spindeln i nätet och utvecklar kunskap och förståelse för den nya tjänsten samtidigt som de ser dess möjliga flaskhalsar och utvecklingspotential. Följ med i Jennys berättelse om hur hänsyn till medarbetarnas perspektiv kan gynna en smidigare implementering av tjänster och förbättrade förutsättningar för framtida värdeskapande.

35 – Nyanser i drogdebatten

Den stora ökningen av nya och lättillgängliga droger på internet utgör en utmaning för lagstiftare, vårdpersonal och forskare. Christophe Soussan, nybliven doktor i  psykologi har via drogdiskussionsforum på nätet undersökt runt 600 användares upplevda effekter, attityder och motivation kring droganvändning för att bidra med ny kunskap i frågan. Christophes forskning tyder på att drogdebatten behöver bli mer nyanserad. Det  är viktigt att vara mer specifikt när man pratar om olika droger och även att öka förståelsen för användarnas olika sorters motivation och drivkraft. Lyssna på dagens avsnitt av forskningspodden där Christophe berättar mer om sina resultat. Är ni sedan nyfiken på mer finns hans avhandling ” Novel Psychoactive Substances: Experienced effects, attitudes, and motivations among online drug community users ” för gratis nedladdning via följande länk: Avhandling_Soussan

30 – Strömsnålare diskmaskiner

Hur kan man minska diskmaskiners elförbrukning? Detta är vad Peder Bengtsson undersöker i sin doktorsavhandling i miljö- och energisystem. Genom experiment och simuleringar visar Peder att diskmaskiner som använder värmepumpsteknik kan minska elförbrukningen till hälften. I vårt samtal berättar Peder mer om sin forskning, och om hur den kan bidra till att spara både energi och miljö. Läs mer om Peders forskning i hans doktorsavhandling Apply heat pump systems in commercial household products to reduce environmental impact : How to halve the electricity consumption for a household dishwasher.

29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.

27 – Språkutveckling bland nyanlända barn

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling.

Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i förskola, skola och hem. I fokus står samspelet mellan barn, föräldrar och lärare. Det visar sig att både barn och föräldrar strävar efter att anpassa sig till skolans svenskspråkiga normer, samtidigt som kommunikationen mellan hemmet och skolan inte alltid fungerar. För att nyanlända barn bättre ska tas emot i förskola och skola, efterfrågar Susanne större nyfikenhet och mod från lärarna. Språkutveckling är nära förbunden med livssituationen, därför behöver lärare våga ställa frågor till barnen