59 – Förbättrad munhälsovård

Munhälsa är en viktig men ofta förbisedd aspekt i vården av sjuka och gamla människor. Kunskapen om munhälsa är också begränsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten på munhälsovården på en intensivvårdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkäter riktade till vårdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning på de utvecklingsmöjligheter som finns i vården. I vårt samtal berättar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna få för att sjuka och gamla ska få hjälp till en förbättrad munhälsa och välbefinnande.

Maria Anderssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Oral care quality in intensive care units and short-term care units: Nursing staff and older people’s perspectives

57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. I vårt samtal berättar Anna om de utmaningar som flerspråkiga mellanstadieelever möter under läsningen av ämnestexter. Hon beskriver också hur lärare har fått kunskaper om lässtrategier som de sedan använt framgångsrikt i undervisningen. På detta sätt, och genom ett stort engagemang från såväl lärare som elever, har barnens läsförståelse utvecklats. Anna Lindholms doktorsavhandling kan hämtas här: Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet.

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerande samarbete inom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt.

Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia

53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

52 – Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan. Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness : Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

50 – Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet. Katrin Lättmans doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

47 – Färre fallskador

Kan stötdämpande golv minska risken för fallskador bland äldre på vårdboenden? Detta är den fråga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador är vanligt förekommande och har hittills varit svåra att förebygga. Genom att jämföra vårdboenden med och utan stötdämpande golv har Johanna Gustavsson kunnat påvisa att risken för fallskador bland äldre minskar med över 50% om stötdämpande golv används. I vårt samtal berättar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mätningar av fallrisker – gjort med såväl personal som äldre på vårdboenden. Du kan även läsa Johannas doktorsavhandling i DiVA: Effekter av stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd för äldre på särskilt boende.

46 – Sjukskrivnas arbetsbörda

Den svenska sjukförsäkringen bär på en paradox: Den som behöver få ersättning från försäkringen behöver lägga ner arbete på att visa sig oförmögen till arbete. Det är den här motsägelsefulla situationen som Johan Kaluza belyser i sin doktorsavhandling i företagsekonomi: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati. Genom samtal med medborgare, handläggare, läkare och arbetsgivare, och genom att undersöka ärenden från Försäkringskassan, visar Johan hur processen kring sjukförsäkringsärenden går till. I vårt samtal berättar Johan mer om sin studie, och vi får konkreta exempel på det stora arbete som krävs för att bli sjukskriven. Du kan även läsa Johans avhandling i DiVA: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati

42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal berättar Anette om sitt aktionsforskningsprojekt som inneburit att tolv rektorer, från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, fått möjlighet att reflektera över sin egen praktik, för att därmed utveckla den. Rektorers uppdrag är komplext och ofta utmanande, men studien visar att när flera delar på ansvaret, kan det pedagogiska ledarskapet både höja kvaliteten på skolorna och stärka elevernas lärande.