53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

52 – Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan. Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness : Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

50 – Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet. Katrin Lättmans doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

47 – Färre fallskador

Kan stötdämpande golv minska risken för fallskador bland äldre på vårdboenden? Detta är den fråga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador är vanligt förekommande och har hittills varit svåra att förebygga. Genom att jämföra vårdboenden med och utan stötdämpande golv har Johanna Gustavsson kunnat påvisa att risken för fallskador bland äldre minskar med över 50% om stötdämpande golv används. I vårt samtal berättar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mätningar av fallrisker – gjort med såväl personal som äldre på vårdboenden. Du kan även läsa Johannas doktorsavhandling i DiVA: Effekter av stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd för äldre på särskilt boende.

46 – Sjukskrivnas arbetsbörda

Den svenska sjukförsäkringen bär på en paradox: Den som behöver få ersättning från försäkringen behöver lägga ner arbete på att visa sig oförmögen till arbete. Det är den här motsägelsefulla situationen som Johan Kaluza belyser i sin doktorsavhandling i företagsekonomi: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati. Genom samtal med medborgare, handläggare, läkare och arbetsgivare, och genom att undersöka ärenden från Försäkringskassan, visar Johan hur processen kring sjukförsäkringsärenden går till. I vårt samtal berättar Johan mer om sin studie, och vi får konkreta exempel på det stora arbete som krävs för att bli sjukskriven. Du kan även läsa Johans avhandling i DiVA: Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati

42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal berättar Anette om sitt aktionsforskningsprojekt som inneburit att tolv rektorer, från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, fått möjlighet att reflektera över sin egen praktik, för att därmed utveckla den. Rektorers uppdrag är komplext och ofta utmanande, men studien visar att när flera delar på ansvaret, kan det pedagogiska ledarskapet både höja kvaliteten på skolorna och stärka elevernas lärande.

39- I valet och kvalet – hur väljer man idéer som kan leda till innovation?

Har du någonsin varit i en situation där du hade alltför många valmöjligheter och inte riktig visste hur du skulle göra? Lyssna på magkänslan eller hellre på hjärnan? Johan Netz har tittat på dessa frågor ur ett företagsperspektiv och publicerat sina resultat i avhandlingen ” First things first – think before you decide: The how, what and who of idea screening”. I vår podcast berättar Johan om företagens utmaningar att välja ut rätt idéer att gå vidare med för att skapa nya produkter eller tjänster, nya arbetssätt, eller annat som inverkar på den dagliga verksamheten. Ibland kan det handla om 1000-tals idéer som behöver sållas utan att det tar för lång tid. I sin forskning har Johan bland annat studerat hur intuitiva bedömningar (magkänsla) kan kopplas mot, och även till stor del förklaras av, rationella kriterieutvärderingar. Lyssna på podcasten för att höra mer om detta och får reda på vilken roll intuition och rationalitet spelar i beslutsprocessen.

36 – Medarbetarnas roll i tjänsteinnovation och värdeskapande

Bör man involvera medarbetare i utvecklingen av nya tjänster? Ja, absolut, säger Jenny Karlsson som nyligen disputerade med avhandlingen Frontline employees’ role in service innovation and value creation”. I dagens avsnitt av vår podcast berättar hon om sina studier som visar på att medarbetare med kundkontakt kan fungera som brobyggare vid företag och organisationers innovationsarbete tack vare deras goda kunskaper om både befintliga tjänster och kundernas behov, krav och önskemål. I och med detta unika perspektiv kan de fungera som spindeln i nätet och utvecklar kunskap och förståelse för den nya tjänsten samtidigt som de ser dess möjliga flaskhalsar och utvecklingspotential. Följ med i Jennys berättelse om hur hänsyn till medarbetarnas perspektiv kan gynna en smidigare implementering av tjänster och förbättrade förutsättningar för framtida värdeskapande.

35 – Nyanser i drogdebatten

Den stora ökningen av nya och lättillgängliga droger på internet utgör en utmaning för lagstiftare, vårdpersonal och forskare. Christophe Soussan, nybliven doktor i  psykologi har via drogdiskussionsforum på nätet undersökt runt 600 användares upplevda effekter, attityder och motivation kring droganvändning för att bidra med ny kunskap i frågan. Christophes forskning tyder på att drogdebatten behöver bli mer nyanserad. Det  är viktigt att vara mer specifikt när man pratar om olika droger och även att öka förståelsen för användarnas olika sorters motivation och drivkraft. Lyssna på dagens avsnitt av forskningspodden där Christophe berättar mer om sina resultat. Är ni sedan nyfiken på mer finns hans avhandling ” Novel Psychoactive Substances: Experienced effects, attitudes, and motivations among online drug community users ” för gratis nedladdning via följande länk: Avhandling_Soussan

29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.