Category: Podcast

119 The Secrets of Riparian Zones: Water, Seeds, and Biodiversity

Riparian zones—the narrow but biodiverse interfaces of land and water—play a crucial role in both the environment and human society. But what shapes these rich ecotones? In this episode, Jacqueline Hoppenreijs takes us into the fascinating world of riparian vegetation and explores with us how water’s flow—both destructive and constructive—forms plant communities and sustains biodiversity. Jacqueline also highlights the critical role of seed dispersal and the impact of human activities like flow regulation that shape these vital interfaces. What happens when natural water regimes are altered, and how can we help conserve these biodiversity hotspots for future generations? Tune in as we explore the ecology of boreal riparian zones and how landscape features, water flow, and human intervention intersect to influence these habitats. If you want to dive deeper into the Jacqueline’s research you can her thesis, “Rooting for Riparian Vegetation: Processes Underlying Community Composition in Boreal Ecosystems” here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101237

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

117 – Pressat läge i svensk förskola

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att belysa de ofta tuffa arbetsvillkoren i förskolan. 

I podden får vi en inblick i förändringarna i förskolans uppdrag, de utmaningar som förskolepedagoger dagligen ställs inför och hur dessa påverkar både deras arbetsliv och professionella identiteter. Maria Lennartsdotter berättar för oss hur förskolepedagogerna använder digital aktivism, där stark och ibland extrem retorik används för att skapa förändring och lyfta fram deras arbetsvillkor samtidigt som berättelserna genomsyras av en djup kärlek till barnen och en stark yrkesstolthet.  

Om du är nyfiken på hur digital aktivism, utbildning, politik och arbetslivets utmaningar samspelar i den svenska förskolan, ger detta avsnitt en fängslande inblick i de aktuella utmaningarna samtidigt som det erbjuder idéer för förändring och en positiv framtidstro.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

116 – Forskningspodden live: Digitalisering i skolan

Digitaliseringen i skolan är en hett omdebatterad fråga som bland annat handlar om elevers tillgång till datorer, mobiltelefoners vara eller inte vara i klassrummet, och om användningen av AI-verktyg. I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi digitalisering i skolan med två gäster som utifrån lärar- och forskningsperspektiv är väl insatta i dessa frågor. De är Sofie Nilsson, lärare vid Vålbergsskolan och doktorand i pedagogiskt arbete, samt Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och i litteraturvetenskapens didaktik. I samtalet diskuteras hur digitaliseringen i sig, och olika förhållningssätt till digitalisering, påverkar skolan och vardagen för både lärare och elever.

Det här avsnittet av Forskningspodden spelades in live i Gläntan, Karlstads universitet, inom ramen för den nationella satsningen Forskarfredag. 

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

115 – Högstadieelevers meningsskapande av epigenetiska visuella representationer

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga biologiska processer som sker på mikronivå har elever svårt att förstå. I centrum för Annika Thybergs forskning står frågan om hur elever i högstadiet kan lära sig om biologiska fenomen som beskrivs på olika organisationsnivåer, som epigenetik. Detta har hon undersökt genom att låta elever i årskurs 9 delta i fokusgrupper där de samtalat om epigenetiskt relevanta bilder på olika biologiska organisationsnivåer, till exempel av enäggstvillingar (makronivå) och av tvillingars kromosomer (mikronivå). Genom att följa elevernas diskussioner visar Annikas forskning hur eleverna på kort tid och med begränsade förkunskaper lyckas skapa mening av de visuella representationerna. I vårt samtal berättar Annika mer om sina resultat, och om hur de kan vara till hjälp för lärare som vill undervisa i epigenetik eller om andra biologiska fenomen som måste förklaras på olika organisationsnivåer.

Annika Thybergs licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Students’ meaning-making of epigenetic visual representations: An exploration within and between levels of biological organization

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

114 – Kommunikationsstrategier i musikindustrin

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation samspelar med och styr publikens och fansens engagemang. 

Genom att delta i konserter och på fansens fora i sociala medier, och genom intervjuer med skivbolagsrepresentanter, artister och fans tecknar Jessicas forskning en bild av kommunikationsstrategier som är flytande och föränderliga, men samtidigt noggrant utformade. Här är dataanalytiska verktyg viktiga i strävan att behålla fansens intresse uppe, men också att bygga starka och autentiska relationer till fan communities. I vårt samtal berättar Jessica mer om sina resultat och om vad som förenar och skiljer kommunikationsstrategierna för artister som Robyn och Taylor Swift.

Jessica Edloms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Show me love: Emergent strategic communication practices and fan engagement within the popular music industry    

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

113 – Early life environmental exposures and children’s growth

Early life is an important period for growth and development and therefore, sensitive to environmental exposures, such as chemicals and nutrition. Endocrine disrupting chemicals (EDCs), ubiquitous in daily exposure, can lead to adverse health effects. Katherine Svensson’s doctoral thesis in Public Health Science investigates 26 EDCs in pregnant women and measured children’s growth up to 7 years, finding higher EDC levels linked to lower birthweight, slower weight gain, and sex-specific impacts on body fat. In our conversation, Katherine explains the significance of her results. Adherence to nutritional guidelines together with better regulation of EDCs can help to promote healthy environments for children’s growth.

Katherine Svensson’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Early life environmental exposures and children’s growth: A longitudinal study evaluating prenatal exposure for endocrine disrupting chemicals and nutrition in relation to children’s growth up to seven years of age

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

112 – Unchaining microservice chains

In modern software development, microservices are crucial. Instead of a monolithic application, where everything is tightly coupled, microservice architecture offers a way to develop, deploy and maintain services independently. This enhances agility, resilience, and scalability, but it also introduces challenges concerning for example resource allocation and performance optimization.

In his doctoral thesis in Computer Science, Michel Gokan Khan addresses such challenges in large scale microservice chains, specifically in cloud native computing. In our conversation, he explains some of the key contributions of his research. Two of them being the PerfSim, a tool designed by Michel that is a performance simulator for cloud native system, and NFV-Inspector, another tool designed by him to be able to profile and analyse microservices specifically in network functions virtualization (NFV) environments. Michel’s research is also able to show how machine learning can be used for optimizing microservice chains in cloud environments. By contributions such as these and more, Michel’s research helps to reveal the true potential of artificial intelligence in profiling, modelling, simulating, and most importantly optimizing the performance and cost of running microservice chains.

Michel Gokan Khan’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Unchaining Microservice Chains: Machine Learning Driven Optimization in Cloud Native Systems

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

111 – Forskningspodden live: Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men vilka möjligheter har barn att röra på sig, och vad finns det för begränsningar som gör det svårt för dem att komma igång? I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi barns rörelse med Frida Bernhardsson, strateg på kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun och Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. I samtalet berättar Frida om kommunens arbete med att skapa en inkluderande offentlig miljö som inbjuder till rörelse, och Johan förklarar varför det är viktigt att frågan inte förvandlas till ett skuldbeläggande av föräldrar. I samtalet diskuterar Frida och Johan också vikten av samverkan mellan olika aktörer, och vi får lära oss att angreppssättet ”glo och sno” kan vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att förbättra barns möjligheter till rörelse.

Samtalet med Frida och Johan utgör del 2 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det spelades in live på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023. Del 1 kan du höra här: https://www.kau.se/forskningspodden-110. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

110 – Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott?

Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

109 – Olika vägar till enhetlig skola

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och att skillnader mellan regioner, platser och elever skulle motverkas. Kommunerna fick ansvaret att införa enhetsskolan.

Åsa Melin undersöker i sin forskning införandet av grundskolan i Arvika och Storfors, under perioden 1950-1968. Genom studier av arkivmaterial på kommunal, regional och central nivå visar Åsas forskning att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om de olika uttryck implementeringen tog i de båda kommunerna. 

Åsa Melins doktorsavhandling i historia kan laddas ner från DiVA: Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS