110 – Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott?

Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

86 – Barn i rörelse

Fysisk aktivitet är bra för barns välmående, men idag är det många barn som rör sig för lite. Det görs många insatser för att ändra på detta, och det är dessa som står i fokus i Johan Högmans forskning i pedagogiskt arbete. I sin doktorsavhandling studerar Johan det som kan kallas alternativa idrottsaktiviteter, det vill säga satsningar som specifikt försöker nå de barn som inte redan är fysiskt aktiva. Med utgångspunkt i barnens berättelser synliggör Johans forskning det som framstår som betydelsefullt ur barnens egna perspektiv. I vårt samtal berättar Johan Högman mer om sina resultat och om vad som behöver ske för att alternativa idrottsaktiviteter ska bli framgångsrika.

29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.

27 – Språkutveckling bland nyanlända barn

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling.

Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i förskola, skola och hem. I fokus står samspelet mellan barn, föräldrar och lärare. Det visar sig att både barn och föräldrar strävar efter att anpassa sig till skolans svenskspråkiga normer, samtidigt som kommunikationen mellan hemmet och skolan inte alltid fungerar. För att nyanlända barn bättre ska tas emot i förskola och skola, efterfrågar Susanne större nyfikenhet och mod från lärarna. Språkutveckling är nära förbunden med livssituationen, därför behöver lärare våga ställa frågor till barnen

13 – Hälsocoach i skolan

Dagens unga människor rör sig för lite. Pernilla Hedström undersöker i sin doktorsavhandling Hälsocoach i skolan om hälsocoacher kan bidra till att öka barns fysiska aktivitet och förbättra skolans hälsofrämjande arbete. I vårt samtal berättar Pernilla om vad det innebär att vara hälsocoach och vilken roll en sådan kan spela för att öka barns välbefinnande. Vi lär oss också mer om de utmaningar som skolor möter i sitt hälsofrämjande arbete.