72 – Socialt arbete i lantgårdsmiljö

Som ett komplement till medicinsk vård och samtalsinsatser, kan exempelvis personer med funktionsnedsättning eller sjukskrivna, erbjudas att vara på en lantgård som en del av rehabiliteringen. Vistelsen på lantgården syftar till att vara hälsofrämjande inom arbetets ram. 

Forskningsmässigt saknas idag kunskap om hur anordnare/handledare och deltagare uppfattar dessa insatser, så som de är utformade i Sverige. Det är denna kunskapslucka som Jenny Höglund bidrar till att fylla i sin avhandling i socialt arbete. I vårt samtal berättar hon om de många intressanta resultaten av studien. Utifrån ett deltagarperspektiv visade det sig till exempel att tiden på lantgården kunde hjälpa till att bryta den sociala och fysiska isolering som vissa deltagare led av. Djuren och lantgårdsmiljön kan vara viktiga stöd för att hantera sociala situationer, berättar Jenny.  

Jenny Höglunds doktorsavhandling i socialt arbete kan laddas ner från DiVA: Naturbaserade insatser i socialt arbete: En studie av lantgårdsbaserade dagverksamheter med sociala mål

71 – Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning

I Sverige finns närmare 600 000 aktiebolag, en siffra som har mer än fördubblats sedan millenieskiftet. Om ett aktiebolag har för låga intäkter i förhållande till kostnaderna påverkas det egna kapitalet negativt. Lagen föreskriver då att en kontrollbalansräkning ska upprättas av bolagets styrelse. Sebastian Lindroos-Moll undersöker i sin doktorsavhandling i civilrätt, reglerna för hur bolagens tillgångar ska värderas vid kontrollbalansräkningar. I vårt samtal berättar Sebastian att mycket kan stå på spel för styrelseledamöterna i ett företag. Trots att aktiebolagsformen normalt sett innebär att ledamöterna inte kan hållas personligen ansvariga om ett företag går dåligt, kan en felaktigt genomförd kontrollbalansräkning innebära att ansvaret skjuts över till styrelseledamöter personligen. Sebastians forskning synliggör brister i de befintliga reglerna. Dessa brister behöver åtgärdas, berättar han, för att inte företag i onödan ska likvideras.

Sebastian Lindroos-Molls doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning : En aktiebolagsrättslig och redovisningsrättslig studie

70 – Förbättrad pappersframställning

Pappersframställning är en mycket energikrävande och dyr process. För att utveckla industrin i mer hållbar riktning krävs mer kunskap om hur vatten kan tas bort ur den cellulosa som används för att framställa papper. I vårt samtal berättar Björn Sjöstrand, doktor i kemiteknik, om sina experiment med att förbättra vakuum-avvattningen, en metod för avvattning som används på många pappersmaskiner runtom i världen. Dessutom får vi lära oss mer om de spännande försöken med att förändra egenskaperna hos cellulosan, vilka kan resultera i att både pengar och miljö sparas.

Björn Sjöstrands doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Vacuum Dewatering of Cellulosic Materials: New insights into transport phenomena in the papermaking process

69 – Historieundervisning i mångkulturella klassrum

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Detta är de frågor Kenneth Sandelin ställer i sin licentiatuppsats i historia. I sin forskning har Kenneth intervjuat högstadielärare om hur det går till när undervisningsinnehållet tar form. Ett av resultaten är att elevernas bakgrund visar sig ha stor betydelse. I klasser där många elever har en bakgrund utanför Sverige, tar undervisningen en annan form jämfört med klasser där de flesta har sin bakgrund i Sverige. I vårt samtal berättar Kenneth mer om detta och andra resultat av sin studie.

Kenneth Sandelins licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

67 – Stresshantering med sjuksköterskestudenter

Stress är ett vanligt problem för högskolestudenter. Statistik från den nationella folkhälsoenkäten (2018) visar att studenter upplever större stress än den yrkesverksamma befolkningen som helhet. Går det att komma tillrätta med detta genom insatser i utbildningen? Detta undersöker psykologiforskaren Ulrik Terp i sin forskning. Han har utformat en stresshanteringsintervention som han genomfört med sjuksköterskestudenter. Under tio veckors tid har han träffat studenterna och genomfört övningar i syfte att förebygga och minska deras stress. I vårt samtal berättar Ulrik mer om hur interventionen gått till, och om resultaten av den.

Ulrik Terps doktorsavhandling i psykologi kan hämtas från DiVA: Cognitive Behavioral Stress Management Training for Nursing Students

66 – Historia på högstadiet

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? Detta är en av de centrala frågorna som Hans Olofsson ställer i sin doktorsavhandling Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009. I sin forskning följde Hans historieundervisningen i en åk 9-klass. De 16 lektionstillfällen som undersöktes hade fokus på 1900-talshistoria, i synnerhet första världskriget och mellankrigstiden. I vårt samtal berättar Hans om hur sammansatta historieämnets lärprocesser är. Den undervisningsberättelse som tog form i klassrummet berodde inte bara på samspelet mellan lärare, elever och ämnet. I hög grad formades den också av föreställningar om förr, nu och framtid utanför klassrumsdörren. Genom detta komplexa sampel kunde undervisningen, trots att den inte handlade om svensk historia, tolkas som en för eleverna viktig del av den samhälleliga historiekulturen i Sverige.

Hans Olofssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009.

63 – Modelling the life span of the sewage system mathematically?

When old sewage pipes break, they can undermine the soil. In the worst case, this can lead to the formation of sink holes that devour buildings, vehicles and other things.

In our podcast we talk to Arthur J. Vromans who does research that can potentially predict the degradation of sewage pipes and thus prevent the formation of sink holes. For this he has developed a mathematical model that can assess the life span of existing sewage pipes and estimate the degradation rate in the sewer system over a long time period.  His work offers a way to estimate error margins, predict degradation processes and hopefully avoid series of unfortunate events related to broken sewage pipes.

62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling.

Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

61 – Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal.

Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri är det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vårdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svårt att åstadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att låta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick använda det. I vårt samtal berättar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i  praktiken, och om vikten av att erkänna patienter och brukar som kunskapsbärare.

Läs Katarina Grims doktorsavhandling: Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool