124 – Do Disaster Management Efforts Always Support Sustainable Development?

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness.

We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should guide decision-making—not only to address immediate threats but also to protect future generations. Mathilde also introduces a practical framework for practitioners and researchers that integrates these justice dimensions across different time horizons.

Tune in to learn how a focus on justice—especially temporal justice—can shape fairer, more sustainable disaster management strategies. You can read the whole thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-100999

123 – Teknik, spänningar och mediestrider i böcker för unga

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället.

Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner.

Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019

110 – Barn rör sig för lite!

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott?

Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

89 -Business model innovation as sustainability game changer in the construction industry

In this episode of Forskningspodden we meet Andrey Abadzhiev, PhD student in Business administration. Andrey´s research aims to understand how firms within the construction industry  organize for system change towards a more sustainable future. Andrey tells us about his focus area, which is business models and their role in driving such a transition. He explains how changes can come about, which biases we have to pay attention to and why he is reluctant to pressing a magic button in order to speed up things.

If you want to know more about Andrey’s research, you will find his PhD thesis in our publication database DiVA Wood We Change?: Business Model Innovation Towards Sustainability Transitions: Studying the Wood Construction Industry.

39- I valet och kvalet – hur väljer man idéer som kan leda till innovation?

Har du någonsin varit i en situation där du hade alltför många valmöjligheter och inte riktig visste hur du skulle göra? Lyssna på magkänslan eller hellre på hjärnan? Johan Netz har tittat på dessa frågor ur ett företagsperspektiv och publicerat sina resultat i avhandlingen ” First things first – think before you decide: The how, what and who of idea screening”. I vår podcast berättar Johan om företagens utmaningar att välja ut rätt idéer att gå vidare med för att skapa nya produkter eller tjänster, nya arbetssätt, eller annat som inverkar på den dagliga verksamheten. Ibland kan det handla om 1000-tals idéer som behöver sållas utan att det tar för lång tid. I sin forskning har Johan bland annat studerat hur intuitiva bedömningar (magkänsla) kan kopplas mot, och även till stor del förklaras av, rationella kriterieutvärderingar. Lyssna på podcasten för att höra mer om detta och får reda på vilken roll intuition och rationalitet spelar i beslutsprocessen.

38 – Evolution of markets from a service ecosystems perspective

How do markets evolve? And how can this evolutionary process be understood from a service ecosystems perspective? These are the main questions guiding Kaisa Koskela Huotari’s doctoral research in Business Administration. In our conversation Kaisa explains that markets are made up of rules and norms guiding people when exchanging innovative knowledge and skills. Markets can be disrupted, as new ideas can work as ‘game-changers’. Likewise new ideas – innovations – can after a while themselves become mainstream and turned into well-established norms. Based on her research Kaisa presents a four-phase model on market evolution, helping us understand this process of market continuity and change.

36 – Medarbetarnas roll i tjänsteinnovation och värdeskapande

Bör man involvera medarbetare i utvecklingen av nya tjänster? Ja, absolut, säger Jenny Karlsson som nyligen disputerade med avhandlingen Frontline employees’ role in service innovation and value creation”. I dagens avsnitt av vår podcast berättar hon om sina studier som visar på att medarbetare med kundkontakt kan fungera som brobyggare vid företag och organisationers innovationsarbete tack vare deras goda kunskaper om både befintliga tjänster och kundernas behov, krav och önskemål. I och med detta unika perspektiv kan de fungera som spindeln i nätet och utvecklar kunskap och förståelse för den nya tjänsten samtidigt som de ser dess möjliga flaskhalsar och utvecklingspotential. Följ med i Jennys berättelse om hur hänsyn till medarbetarnas perspektiv kan gynna en smidigare implementering av tjänster och förbättrade förutsättningar för framtida värdeskapande.

35 – Nyanser i drogdebatten

Den stora ökningen av nya och lättillgängliga droger på internet utgör en utmaning för lagstiftare, vårdpersonal och forskare. Christophe Soussan, nybliven doktor i  psykologi har via drogdiskussionsforum på nätet undersökt runt 600 användares upplevda effekter, attityder och motivation kring droganvändning för att bidra med ny kunskap i frågan. Christophes forskning tyder på att drogdebatten behöver bli mer nyanserad. Det  är viktigt att vara mer specifikt när man pratar om olika droger och även att öka förståelsen för användarnas olika sorters motivation och drivkraft. Lyssna på dagens avsnitt av forskningspodden där Christophe berättar mer om sina resultat. Är ni sedan nyfiken på mer finns hans avhandling ” Novel Psychoactive Substances: Experienced effects, attitudes, and motivations among online drug community users ” för gratis nedladdning via följande länk: Avhandling_Soussan