29 – Föräldrars oro för sina kroniskt sjuka barn

Hur är det att vara förälder till barn med en kronisk sjukdom? Detta är vad Malin Anclair undersöker i sin doktorsavhandling i psykologi Fears, Stress and Burnout in Parents of Children with Chronic Conditions. I vårt samtal berättar Malin om hur föräldrars långvariga oro kan skapa bestående stressreaktioner hos dem. Men förutom att kartlägga föräldrarnas reaktioner, är ambitionen med Malins forskning också att finna metoder som kan hjälpa föräldrarna. Vi får lära oss mer om hur kognitiv beteendeterapi och mindfulness bidrar till att minska föräldrars utmattningsymptom och öka deras livskvalitet.

28 – Simulering av ambulanssjukvård

“Ett, ett, två, lätt att slå” är en ramsa som många fått lära sig. Vid livshotande situationer kan det vara avgörande att slå numret, men det är när ambulansen anlänt som vårdarbetet börjar. För ambulansens vårdpersonal är det ofta ett komplext arbete. Vårdaren ska kunna bemöta patient och närstående, bedöma skada och sjukdom, och avgöra vilka vårdåtgärder som ska prioriteras. För detta krävs god kompetens och mycket träning. I vårt samtal berättar Anna Abelsson, doktor i omvårdnad, om de goda resultaten av att använda simulerade akutvårdssituationer för att utveckla personalens kunskaper och färdigheter. Efter att ha lyssnat på podden kan du i Annas avhandling Simulering som lärande inom prehospital akutsjukvård lära dig mer om hur ambulanssjukvården kan utvecklas.

27 – Språkutveckling bland nyanlända barn

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling.

Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i förskola, skola och hem. I fokus står samspelet mellan barn, föräldrar och lärare. Det visar sig att både barn och föräldrar strävar efter att anpassa sig till skolans svenskspråkiga normer, samtidigt som kommunikationen mellan hemmet och skolan inte alltid fungerar. För att nyanlända barn bättre ska tas emot i förskola och skola, efterfrågar Susanne större nyfikenhet och mod från lärarna. Språkutveckling är nära förbunden med livssituationen, därför behöver lärare våga ställa frågor till barnen