Tag: licentiatuppsats

115 – Högstadieelevers meningsskapande av epigenetiska visuella representationer

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga biologiska processer som sker på mikronivå har elever svårt att förstå. I centrum för Annika Thybergs forskning står frågan om hur elever i högstadiet kan lära sig om biologiska fenomen som beskrivs på olika organisationsnivåer, som epigenetik. Detta har hon undersökt genom att låta elever i årskurs 9 delta i fokusgrupper där de samtalat om epigenetiskt relevanta bilder på olika biologiska organisationsnivåer, till exempel av enäggstvillingar (makronivå) och av tvillingars kromosomer (mikronivå). Genom att följa elevernas diskussioner visar Annikas forskning hur eleverna på kort tid och med begränsade förkunskaper lyckas skapa mening av de visuella representationerna. I vårt samtal berättar Annika mer om sina resultat, och om hur de kan vara till hjälp för lärare som vill undervisa i epigenetik eller om andra biologiska fenomen som måste förklaras på olika organisationsnivåer.

Annika Thybergs licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Students’ meaning-making of epigenetic visual representations: An exploration within and between levels of biological organization

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

107 – Förbättra nätverkens transportvägar

När Internet slog igenom under 1990-talet var det inte designat för den mångfald applikationer som vi idag ser. När allt mer teknik i vår vardag blir uppkopplad ökar också kraven på nätverken, och på att applikationerna som ska använda nätverken optimeras för att utnyttja de resurser som finns. Alexander Rabitsch undersöker just det sistnämnda i sin forskning. Genom att testa olika nätverkstrafiksscenarier med strömmad video, drönare och självkörande bilar som fallstudier visar Alexanders forskning hur nätverkens transportvägar kan förbättras, bland annat genom att olika nätverksvägar kan användas simultant för olika trafikflöden. I vårt samtal berättar Alexander mer om sina resultat och om vilken betydelse de kan få för dagens och framtidens uppkopplade värld.

Alexander Rabitsch licentiatuppsats i datavetenskap kan laddas ner från DiVA: Improving the Adaptability of the End-host : Service-aware Network Stack Tuning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

84 – Digitala modeller i högstadiets teknikundervisning

Modeller används på en mängd olika sätt i högstadiets teknikundervisning. I takt med digitaliseringen används idag i allt högre utsträckning digitala modeller. I Helen Brinks forskning i pedagogiskt arbete är det dessa digitala verktyg för modeller och modellering som står i centrum. Genom intervjuer med högstadielärare undersöker hon vilka erfarenheter lärare har av undervisning med digitala modeller i allmänhet och med särskilt fokus på CAD, computer aided design. I vårt samtal berättar Helen att digitala modeller som begrepp är vagt definierat i styrdokumenten, något som skapar otydlighet för lärarna. Med tydligare beskrivningar av både innehåll och metoder för digitala modeller, kan teknikämnet utvecklas och undervisningen underlättas, visar Helen i sin forskning.

Helen Brinks licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Modeller och modellering med digitala verktyg i högstadiets teknikundervisning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

69 – Historieundervisning i mångkulturella klassrum

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Detta är de frågor Kenneth Sandelin ställer i sin licentiatuppsats i historia. I sin forskning har Kenneth intervjuat högstadielärare om hur det går till när undervisningsinnehållet tar form. Ett av resultaten är att elevernas bakgrund visar sig ha stor betydelse. I klasser där många elever har en bakgrund utanför Sverige, tar undervisningen en annan form jämfört med klasser där de flesta har sin bakgrund i Sverige. I vårt samtal berättar Kenneth mer om detta och andra resultat av sin studie.

Kenneth Sandelins licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA: Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

45 – Personlig energirådgivning

Goda råd är inte dyra! Detta utropar Are Kjeangs licentiatuppsats i miljö- och energisystem. Låter det för bra för att vara sant? Nej, inte när det gäller personlig energirådgivning. I Sverige har den kommunala energirådgivningen under närmare 40 år fungerat som stöd för människor, småföretag och organisationer som vill effektivisera och miljöanpassa energianvändningen. Den personliga rådgivningen utmanas dock i ett alltmer digitaliserat samhälle. Genom intervjuer med energirådgivare, villaägare och experter visar Are i sin uppsats att rådgivning genom personliga möten är såväl efterfrågad som framgångsrik när till exempel värmesystem ska bytas, eller ombyggnationer göras. I vårt samtal berättar Are mer om sin studie och varför forskning kring vår användning av energi är spännande. Rådgivningen kan utvecklas och bättre nå fram. Därmed kan fler, inte minst villahushållen, minska sin energianvändning, spara pengar och miljö. Du kan även läsa Ares licentiatuppsats i DiVA: Goda råd är inte dyra! Om personlig energirådgivning i ett alltmer digitaliserat samhälle

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

34 – Elevinflytande i grundsärskolan

Grundsärskolan är en skolform för barn och ungdomar som har bedömts inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Forskning om grundsärskolan saknas i stor utsträckning. Därför fyller Eva Anderssons licentiatavhandling Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan en viktig kunskapslucka. I vårt samtal berättar Eva om klassrumsinteraktionens betydelse för att elevernas inflytande ska stärkas. Samspelet mellan lärare och elever står i centrum, men även klassrummets materiella aspekter har en viktig roll. Tillit, lyhördhet och vilja är nyckelord för att elevinflytandet ska öka. Eva Anderssons licentiatuppsats kan läsas i sin helhet och hämtas från DiVA. 

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS