18 – Regionen och EU?

Hur styrs egentligen den Europeiska unionen och vilken roll har regioner och kommuner i EU:s beslutsprocesser?  Magnus Lindh har i sin avhandling ”Regionen och EU?” tittat närmare på vilka uppfattningar och attityder regionala aktörer Västsverige har till regionalt handlande i EU-relaterade frågor. Han berättar i podden om diskussionerna kring nedläggningen av West Sweden som var ett regionalt representationskontor i Bryssel som uppfattats som framgångsrikt. Det överraskande beslutet att lägga ned kontoret utgör avhandlingens studieobjekt. Magnus berättar i podden hur bland annat kunskap och erfarenhet om EU-arbete påverkar regionernas aktivitet i EU frågor.

Följ med i hans berättelse och ta reda på om och varför regioner blivit mer politiskt aktiva inom EU under senare år. Här kan du läsa hela avhandlingen som fulltext.

17 – Framtidens kraftvärmeindustri, mer än kraft och värme

Kan man utnyttja de svenska kraftvärmeverken för produktion av annat än el och värme? Svaret är ja. Många av de fliseldade pannor som förser fjärrvärmenät och industrier med värme, skulle också kunna producera förnybara drivmedel eller kemikalier i tillägg till den el och värme som produceras i dagsläget. Hur det skulle kunna gå till har Christer Gustavsson undersökt i sin doktorsavhandling ”Added value from biomass by broader utilization of fuels and CHP plants”. I vårt samtal berättar Christer om sina resultat och hur det är att vara industridoktorand.

15-Kommunal redovisning

Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det är dock först under de senaste två decennierna som regleringen av redovisningen har utvecklats. Per-Ola Wiklander undersöker i sin doktorsavhandling Kommunal redovisning – en rättsvetenskaplig studie den rättsliga komplexiteten i den förändringsprocess som kommunal redovisning genomgår just nu. I vårt samtal berättar Per-Ola om sin pionjärinsats inom det här forskningsområdet, och om hur det känns att vara den första som disputerar i rättsvetenskap vid Karlstads universitet.

14 – Kan jag leva det liv jag vill med hållbara transportalternativ?

För att möjliggöra ett vardagligt resande med hållbara färdmedel (tex. kollektivtrafik, cykel, gång) behöver vi veta mer om hur resenärerna upplever tillgängligheten till dessa system. Upplevelser av tillgänglighet ur ett användarperspektiv är dock något som hittills saknats i forskningen.

Med bussresenärer i Karlstad som grund har Katrin Lättman utvecklat ett verktyg för att mäta tillgänglighet utifrån resenärernas (användarnas) perspektiv. I sin licentiatuppsats Perceived Accessibility – Capturing the traveller perspective beskriver hon utvecklingen av verktyget och påverkansfaktorer  för upplevd tillgänglighet. I vårt samtal berättar Katrin om sin studie och vilken betydelse den kan ha för utvecklingen av ett hållbart transportsystem.

13 – Hälsocoach i skolan

Dagens unga människor rör sig för lite. Pernilla Hedström undersöker i sin doktorsavhandling Hälsocoach i skolan om hälsocoacher kan bidra till att öka barns fysiska aktivitet och förbättra skolans hälsofrämjande arbete. I vårt samtal berättar Pernilla om vad det innebär att vara hälsocoach och vilken roll en sådan kan spela för att öka barns välbefinnande. Vi lär oss också mer om de utmaningar som skolor möter i sitt hälsofrämjande arbete.

11 – Synen på arbetslöshet

Vad finns det för olika synsätt på arbetslöshet, och hur påverkar dessa arbetslösa människor i Sverige idag? Detta undersöker arbetsvetaren Jennifer Hobbins i sin doktorsavhandling Samhälle, individ och ansvar. En studie om synen på arbetslöshet. I vårt samtal berättar hon om sina analyser av rättslig reglering och civilsamhälleliga organisationers verksamheter, samt om sina möten med arbetslösa människor.

10 – Digitaliseringsprocesser inom offentlig förvaltning

Hur motiverar aktörer inom norska regeringen digitaliseringsprocesser? Hur kan dessa argument förstås i relation till idéer om modernisering och pågående reformer inom förvaltningen i allmänhet?

Jens Petter Madsbu berättar om sina studier kring den offentliga digitala tjänsten Minside, offentliga handlingar som rör digitaliseringsprosessers roll och betydelsen av modernisering inom den offentliga förvaltningen i Norge.

9 – Undervisning i naturvetenskap

Inquiry- and context-based science education (IC-BaSE) är en modell för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Vi samtalar med Susanne Walan, som i sin doktorsavhandling undersöker lärares förståelse och användning av modellen. Hon visar att grundskoleelevers erfarenheter av IC-BaSE kan tas tillvara för att utveckla lärares undervisning i naturvetenskap.