Specialserie Avsnitt 5

Jämställdhetsintegrering är den strategi som sedan mitten av 1990-talet används för att omsätta de jämställdhetspolitiska målen till verklighet. I sin forskning har stats- och genusvetaren Anne-Charlott Callerstig undersökt hur försök att implementera strategin gått till i olika offentliga organisationer. Att integrera jämställdhet är en komplex förändringsprocess. Anne-Charlott berättar i vårt samtal om de problem som brukar dyka upp i förändringsprocesser, och vad som behöver finnas på plats för att jämställdhet ska bli mer än en skrivbordsprodukt.

Specialserie Avsnitt 4

Begreppet våld i nära relationer handlar bland annat om mäns våld mot kvinnor, om våld mot barn i familjerelationer, och om hedersrelaterat våld. Våldet kan vara fysiskt och psykiskt. Det kan också vara latent, det vill säga hotet om våld utgör en våldshandling i sig som kan vara mycket nedbrytande. I vårt samtal med folkhälsovetarna Carolina Jernbro och Maria Scheffer Lindgren berättar de att unga statistiskt sett är mest utsatta, vilket innebär att vi behöver vara uppmärksamma på hur våra studenter har det. Våld i nära relationer är dock spritt i alla demografiska grupper. Alla som är verksamma på universitetet behöver ha mer kunskap om detta, menar Carolina och Maria.

Specialserie Avsnitt 3

Vissa universitetsutbildningar har en sned könsfördelning. Exempelvis läser få män till förskollärare, och få kvinnor till ingenjörer. Line Holth, doktor i arbetsvetenskap, har i sin forskning undersökt just kvinnors vägar till att bli, och vara, data- och maskiningenjörer. I vårt samtal berättar hon bland annat att den traditionella kopplingen mellan män och teknik fortfarande är stark, männens teknikintresse odlas ofta tidigt i uppväxten, och det delas med andra män. Kvinnornas teknikintresse kommer oftare senare i livet. Denna sociala skillnad bidrar till att upprätthålla traditionella könsmönster. Mönstren utmanas samtidigt av en i samhället förändrad syn på familjeliv och föräldraskap, och av kvinnor och män som trotsar förlegade ideal om ingenjörsyrket.

Specialserie Avsnitt 2

Vad är egentligen arbetsdelning, och hur hänger den ihop med kön och makt? Denna fråga besvarar Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap, i vårt samtal. Att arbetet kan delas olika mellan kvinnor och män på en arbetsplats, behöver i sig inte vara ett problem. Problemen uppstår, berättar Ann, när uppdelningen skapar ojämlika villkor i arbetet, till exempel när det gäller löner, förmåner och erkännande för utfört arbete. Lärosäten behöver bli bättre på att undersöka hur fördelningen av arbetsuppgifter sker, och att granska innehållet i de ”uppgiftsbuntar” som kvinnor och män har. Saknas förståelse för detta kommer medarbetarnas kompetenser inte att tas tillvara på bästa sätt, förklarar Ann Bergman.

Specialserie Avsnitt 1

När Sverige fick sitt första universitet, Uppsala universitet år 1477, fick enbart män studera. Därefter dröjde det närmare 400 år innan kvinnor kunde söka till högskolan. De senaste 100 åren har dock situationen förändrats. Medan vissa vetenskapliga ämnen fortfarande domineras av män, finns det också ämnen som nästan helt domineras av kvinnor. I vårt samtal med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap, berättar han mer om den här utvecklingen, och om betydelsen av de förändringar som skett och inte skett.

50 – Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet. Katrin Lättmans doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

47 – Färre fallskador

Kan stötdämpande golv minska risken för fallskador bland äldre på vårdboenden? Detta är den fråga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador är vanligt förekommande och har hittills varit svåra att förebygga. Genom att jämföra vårdboenden med och utan stötdämpande golv har Johanna Gustavsson kunnat påvisa att risken för fallskador bland äldre minskar med över 50% om stötdämpande golv används. I vårt samtal berättar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mätningar av fallrisker – gjort med såväl personal som äldre på vårdboenden. Du kan även läsa Johannas doktorsavhandling i DiVA: Effekter av stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd för äldre på särskilt boende.

45 – Personlig energirådgivning

Goda råd är inte dyra! Detta utropar Are Kjeangs licentiatuppsats i miljö- och energisystem. Låter det för bra för att vara sant? Nej, inte när det gäller personlig energirådgivning. I Sverige har den kommunala energirådgivningen under närmare 40 år fungerat som stöd för människor, småföretag och organisationer som vill effektivisera och miljöanpassa energianvändningen. Den personliga rådgivningen utmanas dock i ett alltmer digitaliserat samhälle. Genom intervjuer med energirådgivare, villaägare och experter visar Are i sin uppsats att rådgivning genom personliga möten är såväl efterfrågad som framgångsrik när till exempel värmesystem ska bytas, eller ombyggnationer göras. I vårt samtal berättar Are mer om sin studie och varför forskning kring vår användning av energi är spännande. Rådgivningen kan utvecklas och bättre nå fram. Därmed kan fler, inte minst villahushållen, minska sin energianvändning, spara pengar och miljö. Du kan även läsa Ares licentiatuppsats i DiVA: Goda råd är inte dyra! Om personlig energirådgivning i ett alltmer digitaliserat samhälle

42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal berättar Anette om sitt aktionsforskningsprojekt som inneburit att tolv rektorer, från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, fått möjlighet att reflektera över sin egen praktik, för att därmed utveckla den. Rektorers uppdrag är komplext och ofta utmanande, men studien visar att när flera delar på ansvaret, kan det pedagogiska ledarskapet både höja kvaliteten på skolorna och stärka elevernas lärande.

36 – Medarbetarnas roll i tjänsteinnovation och värdeskapande

Bör man involvera medarbetare i utvecklingen av nya tjänster? Ja, absolut, säger Jenny Karlsson som nyligen disputerade med avhandlingen Frontline employees’ role in service innovation and value creation”. I dagens avsnitt av vår podcast berättar hon om sina studier som visar på att medarbetare med kundkontakt kan fungera som brobyggare vid företag och organisationers innovationsarbete tack vare deras goda kunskaper om både befintliga tjänster och kundernas behov, krav och önskemål. I och med detta unika perspektiv kan de fungera som spindeln i nätet och utvecklar kunskap och förståelse för den nya tjänsten samtidigt som de ser dess möjliga flaskhalsar och utvecklingspotential. Följ med i Jennys berättelse om hur hänsyn till medarbetarnas perspektiv kan gynna en smidigare implementering av tjänster och förbättrade förutsättningar för framtida värdeskapande.