Tag: Karlstads universitet

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA: Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

52 – Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan. Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness : Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 7

I det här avslutande avsnittet diskuterar vi Karlstads universitets arbete med jämställdhetsintegrering. Vi gör det tillsammans med projektledaren, Anki Nordmarker. Utgångspunkten för samtalet tas i poddserien ”Från ord till handling”. Vi blickar tillbaka på de sex tidigare avsnitten, och ställer frågan: ”Vad har vi lärt oss, och hur går vi vidare?”

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 6

Normkritik handlar om att vända blicken från det som uppfattas som avvikande och mot det som tas för givet, till exempel när det gäller hur undervisning bedrivs eller hur studenter välkomnas till universitetet. I vårt samtal med Manuel Almberg Missner, adjunkt i genusvetenskap, berättar han om hur normkritisk pedagogik kan fungera som ett konkret verktyg för att synliggöra det som ”sitter i väggarna” i universitetsverksamheten. Detta behövs, menar Manuel, för att så många människor som möjligt, oavsett kön, funktion, sexualitet, etnicitet och klass, ska kunna ta del av, och själva bidra till det som universitetet erbjuder.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 5

Jämställdhetsintegrering är den strategi som sedan mitten av 1990-talet används för att omsätta de jämställdhetspolitiska målen till verklighet. I sin forskning har stats- och genusvetaren Anne-Charlott Callerstig undersökt hur försök att implementera strategin gått till i olika offentliga organisationer. Att integrera jämställdhet är en komplex förändringsprocess. Anne-Charlott berättar i vårt samtal om de problem som brukar dyka upp i förändringsprocesser, och vad som behöver finnas på plats för att jämställdhet ska bli mer än en skrivbordsprodukt.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 4

Begreppet våld i nära relationer handlar bland annat om mäns våld mot kvinnor, om våld mot barn i familjerelationer, och om hedersrelaterat våld. Våldet kan vara fysiskt och psykiskt. Det kan också vara latent, det vill säga hotet om våld utgör en våldshandling i sig som kan vara mycket nedbrytande. I vårt samtal med folkhälsovetarna Carolina Jernbro och Maria Scheffer Lindgren berättar de att unga statistiskt sett är mest utsatta, vilket innebär att vi behöver vara uppmärksamma på hur våra studenter har det. Våld i nära relationer är dock spritt i alla demografiska grupper. Alla som är verksamma på universitetet behöver ha mer kunskap om detta, menar Carolina och Maria.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 3

Vissa universitetsutbildningar har en sned könsfördelning. Exempelvis läser få män till förskollärare, och få kvinnor till ingenjörer. Line Holth, doktor i arbetsvetenskap, har i sin forskning undersökt just kvinnors vägar till att bli, och vara, data- och maskiningenjörer. I vårt samtal berättar hon bland annat att den traditionella kopplingen mellan män och teknik fortfarande är stark, männens teknikintresse odlas ofta tidigt i uppväxten, och det delas med andra män. Kvinnornas teknikintresse kommer oftare senare i livet. Denna sociala skillnad bidrar till att upprätthålla traditionella könsmönster. Mönstren utmanas samtidigt av en i samhället förändrad syn på familjeliv och föräldraskap, och av kvinnor och män som trotsar förlegade ideal om ingenjörsyrket.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 2

Vad är egentligen arbetsdelning, och hur hänger den ihop med kön och makt? Denna fråga besvarar Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap, i vårt samtal. Att arbetet kan delas olika mellan kvinnor och män på en arbetsplats, behöver i sig inte vara ett problem. Problemen uppstår, berättar Ann, när uppdelningen skapar ojämlika villkor i arbetet, till exempel när det gäller löner, förmåner och erkännande för utfört arbete. Lärosäten behöver bli bättre på att undersöka hur fördelningen av arbetsuppgifter sker, och att granska innehållet i de ”uppgiftsbuntar” som kvinnor och män har. Saknas förståelse för detta kommer medarbetarnas kompetenser inte att tas tillvara på bästa sätt, förklarar Ann Bergman.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 1

När Sverige fick sitt första universitet, Uppsala universitet år 1477, fick enbart män studera. Därefter dröjde det närmare 400 år innan kvinnor kunde söka till högskolan. De senaste 100 åren har dock situationen förändrats. Medan vissa vetenskapliga ämnen fortfarande domineras av män, finns det också ämnen som nästan helt domineras av kvinnor. I vårt samtal med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap, berättar han mer om den här utvecklingen, och om betydelsen av de förändringar som skett och inte skett.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS