Tag: Karlstads universitet

103 – Agil mjukvaruutveckling

Idag sker mjukvaruutveckling i snabba och dynamiska processer, vilket innebär att de arbetsmetoder som används behöver främja förändring och flexibilitet, de behöver vara agila. Agila arbetsmetoder har uppstått inom den snabbt föränderliga IT-sektorn, men återfinns idag inom många olika branscher.

Forskning visar att det för organisationer och arbetslag kan vara utmanande att arbeta agilt. Affärsmässiga krav på förutsägbarhet och detaljstyrning kan krocka med det agila arbetssättets betoning på föränderlighet, självstyrande team och små delleveranser för att få återkoppling. Det är just de spänningar och motsättningar som kan uppstå i agil mjukvaruutveckling (ASD) som Carin Lindskog undersöker i sin doktorsavhandling i informatik. I vårt samtal berättar Carin mer om varför sådana spänningar uppstår, och vad organisationer och arbetslag kan göra för att hantera dem på ett konstruktivt sätt.

Carin Lindskogs doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Tensions experienced and balancing strategies used in Agile Software Development environments

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

101 – Stöd till våldsutsatta familjer

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat beteendeproblem till följd av våldet. Insatsen innefattar socialt och emotionellt stöd till föräldern, men också konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att stötta sin barn. 

Helena Draxlers forskning indikerar att Project Support kan vara framgångsrikt även i ett svenskt sammanhang. Föräldrarnas förmåga ökade och barnens beteendeproblem minskade. Men studien visar också att programmet behövde kulturellt anpassas för att fungera i svenska förhållanden. Dessutom, berättar Helena i vårt samtal, är det viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på när kompletterande insatser i form av psykoterapeutisk behandling kan behövas. Helt avgörande är också att den personal som ska arbeta med programmet har nödvändiga organisatoriska förutsättningar och stöd från ledningen.

Helena Draxlers doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

100 – Slöjdundervisning i grundsärskolan

Grundsärskolan är en skolform för barn som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Det finns mycket begränsat med forskning om grundsärskolan, inte minst när det gäller slöjdundervisning. I Anna Sjöqvists forskning i pedagogiskt arbete är det denna kunskapslucka som står i fokus.

Med hjälp av en enkätstudie till rektorer och en fallstudie vid två grundsärskolor undersöker Anna om och hur slöjdundervisningen kan bidra till att ge eleverna Bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Resultaten av studien visar att det fanns olikheter i hur undervisningen bedrevs i de båda skolorna, som fick betydelse för elevernas möjligheter att utveckla Bildning. I vårt samtal berättar Anna mer om dessa resultat, och om avhandlingens kunskapsbidrag i stort. 

Anna Sjöqvists doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Slöjdundervisning i grundsärskolan : En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

98 – Att kommunicera klimataktivism

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Sols forskning handlar om hur politiska rörelser kommunicerar abstrakta och komplexa frågor och hur det tas emot av följare och allmänhet. Hur påverkar valet av text, språk och handling varandra? Och vad händer om ord och handling inte stämmer överens?

Sol har bland annat följt två miljörörelser: Fridays for future och Extinction rebellion och tittat närmre på deras budskap och hur de kommunicerar kring dessa.

Här kan du läsa Sol Agins avhandling Communicating climate action – Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction i DiVA.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

96 – Patientsäkerhet på förlossningsavdelningen

Hur uppfattas patientsäkerhet inom förlossningsvård, sett ur ett professionsperspektiv? Hur kan patientsäkerheten förbättras? I det här avsnittet av Forskningspodden träffar vi Annika Skoogh som disputerat inom ämnet Omvårdnad med en avhandling som handlar om patientsäkerhet inom förlossningsvård. Den födande kvinnan och förlossningsteamet står i fokus.

Avhandlingen bygger på fyra delstudier där Annika granskat journaler, intervjuat barnmorskor, läkare och undersköterskor på olika förlossningsavdelningar samt via frågeformulär undersökt vårdpersonals uppfattningar av teamarbete och patientsäkerhetskultur. Finns det några förlossningsskador som går att förebygga och i så fall hur? Vad betyder teamarbetet för patientsäkerheten?

Annika Skoogh jobbar dels som barnmorska på förlossningen på Centralsjukhuset i Karlstad, dels som verksamhetsutvecklare inom Kvinnosjukvården. Vill du läsa hennes avhandling Patient safety in intrapartum care: Adverse events and healthcare professionals’ perceptions of patient safety, patient safety culture and teamwork så finns den i vår publikationsdatabas DiVA.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

95 – De motsträviga kommunerna

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Freddy Kjellström om hans avhandling som handlar om mellankommunal samverkan. Denna samverkan har sitt avstamp i det tidiga 2000-talet då både staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttryckte en förväntan om ökat samarbete mellan kommuner i olika samhällsfrågor. Det antogs leda till ökad kvalitet inom den kommunala verksamheten om kommuner kunde komma överens om till exempel upphandlingar på regional nivå.

Kommunerna förväntades att frivilligt bilda regionala samverkansorgan (RSO). I de allra flesta län gick det bra, men i några fall visade det sig att enstaka kommuner i olika län var motsträviga till att delta i ett RSO. För att försöka förstå varför dessa enstaka kommuner var motsträviga till samverkan har Freddy undersökt varför och, i de fall de ändrat sig, vad som ledde till denna förändring.

Freddy Kjellströms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: De motsträviga kommunerna: en studie av mellankommunal samverkan på regional nivå

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

94 – Ftalater i inomhusmiljön

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga i en mängd vardagsprodukter, till exempel i plast av PVC och vinylgolv. Från sådana produkter kan ftalaterna läcka och tas upp av människor, t.ex. genom inandning. Anna-Sofia Preece undersöker i sin forskning samband mellan exponering och upptag av ftalater i inomhusmiljön under graviditetens tidiga utveckling och kopplingar till negativa hälsoeffekter hos barn. Avhandlingen är ganska unik då den visar samband från ftalatkälla till luftvägssymptom hos barn, dvs genom hela exponeringskedjan. Från vinylgolv läcker ftalater till hushållsdamm, tas därefter upp av människan och ftalatexponeringen kunde kopplas till högre risk för krupp och andningsbesvär hos vissa barn. Idag är användningen av flera ftalater reglerad eller förbjuden, men producenter kan ersätta dessa med andra, ännu oreglerade, ftalater. I vårt samtal berättar Anna-Sofia att detta kan vara ett problem eftersom hennes resultat pekar på att användningen av vissa oreglerade ftalater också bidrar till luftvägssymptom. Hennes uppmaning är till producenter och politiker att göra mer för att fasa ut ftalater och skapa en bättre riskbedömning innan nya kemikalier introduceras i våra vardagsprodukter.

Anna-Sofia Preeces doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Phthalates: A Full Chain Story: Connecting phthalate sources, indoor dust, human intake, and airway symptoms in children

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

92 – Mot mätstandarder och klassificeringssystem för kolnanorör

Dags att ta en tur till pyttelandet. I detta avsnittet av Forskningspodden träffar vi Mattias Flygare som har skrivit en avhandling om så kallade kolnanorör, pyttesmå strukturer på nanometernivå med stor potential för vetenskaplig forskning och industriella och kommersiella applikationer. Precis som med alla material så växer dessa små rör av kolatomer dock oftast inte fram med en perfekt atomstruktur utan kan vara oregelbundna, vilket påverkar till exempel deras elektriska ledningsförmåga och böjstyrka. Mattias använde ett speciellt mikroskop för sin forskning för att undersöka kolananorörens egenskaper i mer detalj. Hans arbete har bidragit till bättre metoder för att studera kolnanorör och har fört fältet ett steg närmare industristandarder för mätningar av kolnanorör, vilket är viktigt för att rätt sorts rör ska kunna användas till rätt syfte.

Vill ni veta mer så kan läsa hela avhandlingen i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter The influence of crystallinity on the properties of carbon nanotubes

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

91 – Undervisning i privatekonomi i samhällskunskapsämnet

Privatekonomi infördes i gymnasieskolans samhällskunskapsämne år 2011. Med finanskrisen i färskt minne ville politiker och andra samhällsaktörer öka medborgarnas kunskaper om de privatekonomiska frågornas komplexitet och kopplingar till det finansiella systemet. Styrdokumenten anger dock inte tydligt vad undervisning i privatekonomi ska handla om eller syfta till. Mattias Björklunds forskning i pedagogiskt arbete undersöker därför vad privatekonomi som skolämne är, vad det blir, samt skulle kunna vara när det undervisas i samhällskunskapsämnet. I vårt samtal berättar Mattias bland annat om den undervisningsintervention han genomfört, som visar att samhällskunskapen är mycket väl skickad att ge eleverna en god kunskap om privatekonomins komplexitet. Men för att detta ska ske måste undervisningen i privatekonomi knytas till politiska och samhälleliga frågor. När eleverna får möjlighet att växla roller och perspektiv lär de sig att se privatekonomi som något mer än en plånboksfråga, menar Mattias.

Läs Mattias Björklunds doktorsavhandling Beyond Moral Teaching: Financial Literacy as Citizenship Education

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS