Author: forskningspodden

126 -Datifieringens påverkan på vård och omsorg: Från beslut till digitala avatarer

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datifiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret.

I detta avsnitt av Forskningspodden möter vi Petter Falk, forskare i statsvetenskap, som i sin avhandling Assemble Care // Align Data har undersökt hur datadrivna system förändrar vård- och omsorgsprocesser samt interaktioner mellan patienter, brukare och personal. Petter berättar om de motsättningar och friktioner som uppstår när våra liv, behov och beslut omvandlas till data – och används för att skapa digitala avbilder av oss själva.

Han belyser även de samhälleliga och politiska konsekvenserna av denna utveckling och hur små, osynliga praktiker kan få stora effekter på hur offentlig vård och välfärd fungerar på en övergripande nivå. Vad händer när våra liv styrs av data? Och hur påverkar det vår upplevelse av vård och omsorg?

Följ med för en inblick i hur datifiering omformar både individens och samhällets relation till vård och omsorg. Du kan läsa hela avhandlingen här https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101445

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

125 – Fördröjningar i nätverk: Hur latens påverkar din internetupplevelse

Hur lång tid tar det för ett nätverkspaket att färdas över nätverket? Varför uppstår fördröjningar när vi surfar på nätet, och hur kan vi mäta dessa fördröjningar? Det är några av de frågor vi tar upp i detta avsnitt av Forskningspodden. Med oss i studion har vi doktoranden Simon Sundberg, som har skrivit licentiatuppsatsen Towards Ubiquitous and Continuous Network Latency Monitoring.

Simon har utvecklat en ny lösning för att förbättra övervakningen av nätverksfördröjningar, vilket gör det möjligt att snabbare och mer exakt förstå hur latens påverkar vår internetupplevelse. Genom att få en tydligare bild av hur latensen fördelas i nätverken och hur nya teknologier påverkar hastigheten, öppnar hans forskning upp för nya sätt att optimera nätverksprestanda. Han berättar också varför Wi-Fi ofta är en stor källa till fördröjningar, och hur det kan påverka allt från webbsurfing till strömning och spel. Och som tur är, delar han med sig av konkreta tips på hur vi kan förbättra vår egen upplevelse!

Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-99358

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

124 – Do Disaster Management Efforts Always Support Sustainable Development?

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness.

We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should guide decision-making—not only to address immediate threats but also to protect future generations. Mathilde also introduces a practical framework for practitioners and researchers that integrates these justice dimensions across different time horizons.

Tune in to learn how a focus on justice—especially temporal justice—can shape fairer, more sustainable disaster management strategies. You can read the whole thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-100999

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

123 – Teknik, spänningar och mediestrider i böcker för unga

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället.

Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner.

Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

122 – Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.

I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.

Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

121 Högstadielevers läsning av argumenterande texter

Hur gör högstadieelever när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt? Detta är den övergripande fråga som Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete, ställer i sin doktorsavhandling Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter.

Digitala texter är komplexa eftersom de kan erbjuda olika läsvägar, och de består ofta av en mix av uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudklipp. Det är heller inte alltid självklart vem som ligger bakom texten. I sin forskning har Marie Wejrum genom videoinspelade klassrumssituationer och uppföljande intervjuer undersökt hur elever hanterar den här komplexiteten hos digitala texter.

Ett av avhandlingens resultat är att eleverna var aktiva och medvetna i sin läsning, samtidigt som de också uppvisade en stor tilltro till texter och avsändare som framstod som auktoriteter. I vårt samtal berättar Marie mer om detta och andra viktiga resultat från sin forskning, och förklarar vilken betydelse resultaten har för utveckling av läsundervisning.

Om du vill läsa hela avhandlingen hittar du den i vårt repositorium DiVA: Länk till avhandlingen

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

120 – Sveriges körgeografier

Körsång har en lång historia i Sverige. Idag utövas körverksamhet i hela Sverige, såväl i religiösa som i icke-religiösa sammanhang, och ungefär sex procent av alla svenskar beräknas regelbundet sjunga i kör. Trots dess omfattning och utbredning är körverksamheten underbeforskad. Detta råder Per Göransson bot på genom sin doktorsavhandling i kulturgeografi, som gör en stor och bred genomlysning av körverksamhet i Sverige, med fokus på Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter. Med data från enkäter skickade till körmedlemmar och genom officiell statistik visar Pers forskning att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. I vårt samtal berättar Per att vanligt förekommande uppfattningar om plats – där stad förknippas med det moderna/sekulära och landsbygden med det traditionella/sakrala – kan problematiseras utifrån hans forskning. Det visar sig att religiösa och icke-religiösa aspekter är närvarande och uppblandade, i såväl Svenska kyrkans som i Sveriges körförbunds körverksamheter.

Per Göranssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Sveriges körgeografier: En studie av Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter.

Lyssna även gärna på den musikaliska sammanfattning av avhandlingen som tagits fram av Per Göransson och Sofia Hallerbäck och som bygger på Carl-Michael Bellmans sångverk Bort allt vad oro gör, framfört av körerna Söt Likör och Sällskapet CMB: https://www.youtube.com/watch?v=E_OqjzdeqIE

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

119 The Secrets of Riparian Zones: Water, Seeds, and Biodiversity

Riparian zones—the narrow but biodiverse interfaces of land and water—play a crucial role in both the environment and human society. But what shapes these rich ecotones? In this episode, Jacqueline Hoppenreijs takes us into the fascinating world of riparian vegetation and explores with us how water’s flow—both destructive and constructive—forms plant communities and sustains biodiversity. Jacqueline also highlights the critical role of seed dispersal and the impact of human activities like flow regulation that shape these vital interfaces. What happens when natural water regimes are altered, and how can we help conserve these biodiversity hotspots for future generations? Tune in as we explore the ecology of boreal riparian zones and how landscape features, water flow, and human intervention intersect to influence these habitats. If you want to dive deeper into the Jacqueline’s research you can her thesis, “Rooting for Riparian Vegetation: Processes Underlying Community Composition in Boreal Ecosystems” here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101237

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

118 – Skönlitteraturundervisning i Norden

Hur används skönlitteratur i förstaspråkundervisning och hur främjas elevernas litterära kompetens i högstadieskolor i Norden? Dessa frågor undersöker Anna Nissen i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete Nordic Literature Instruction.

Avhandlingen bygger på ett stort antal videoinspelade klassrumsobservationer och en enkät riktad till lärare. I samtliga nordiska länder spelar skönlitteratur en viktig roll i förstaspråksundervisningen. Gemensamt för länderna var också att utvecklingen av elevernas läsförståelse framhölls som en viktig anledning till att skönlitteratur användes i undervisningen. I vårt samtal berättar Anna Nissen vidare att lärarna hoppades ge eleverna positiva läsupplevelser, men hon konstaterar att eleverna sällan uppmuntrades till litterära läsningar, vilket gjorde att deras litterära kompetens inte utvecklades.

Anna sammanfattar sina resultat med att lyfta fram att skönlitteraturundervisningen i Norden kan utvecklas genom att gå utöver fokuset på generell läsförståelse. Eleverna behöver få läsa skönlitteratur för litteraturens egen skull, på så sätt kan deras litterära kompetens utvecklas och fördjupas.  

Anna Nissens doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Nordic Literature Instruction

, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

117 – Pressat läge i svensk förskola

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att belysa de ofta tuffa arbetsvillkoren i förskolan. 

I podden får vi en inblick i förändringarna i förskolans uppdrag, de utmaningar som förskolepedagoger dagligen ställs inför och hur dessa påverkar både deras arbetsliv och professionella identiteter. Maria Lennartsdotter berättar för oss hur förskolepedagogerna använder digital aktivism, där stark och ibland extrem retorik används för att skapa förändring och lyfta fram deras arbetsvillkor samtidigt som berättelserna genomsyras av en djup kärlek till barnen och en stark yrkesstolthet.  

Om du är nyfiken på hur digital aktivism, utbildning, politik och arbetslivets utmaningar samspelar i den svenska förskolan, ger detta avsnitt en fängslande inblick i de aktuella utmaningarna samtidigt som det erbjuder idéer för förändring och en positiv framtidstro.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS