133 – Allmänhetens förtroende och uppfattning om socialtjänsten

Socialtjänsten har ett brett uppdrag att främja barn och vuxnas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Myndighetens verksamhet påverkar därför många människor. Men vilket förtroende har egentligen allmänheten av socialtjänsten? Och hur påverkar detta verksamheten och socialsekreterarnas arbete? Detta är vad Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete, undersöker i sin doktorsavhandling.

Avhandlingens fyra delstudier består av två stora enkätundersökningar riktade till allmänheten och två fokusgruppsstudier med socialsekreterare. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att negativa uppfattningar och låg kunskap hos allmänheten påverkar deras arbete, trots att verkligheten ofta är mer positiv än vad de tror. I vårt samtal berättar Kristofer mer om sina resultat och förklarar att det finns ett behov av insatser för att stärka förtroendet och kunskapen om socialtjänsten.

Kristofer Nilssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: I allmänhetens ögon: Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare

132 – Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan

Hur kan metoden motiverande samtal (MI) användas för att stärka det relationella arbetet i skolan? Detta är vad Martina Jordan undersöker i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. 

Avhandlingen visar att MI ger lärare konkreta samtalsfärdigheter för att hantera allt från konflikter och utvecklingssamtal till relationer med elever och vårdnadshavare. Dessutom stärks lärarnas självtillit och deras förmåga att engagera eleverna. Många lärare vittnar om att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför de relationella utmaningarna i skolan, och de anser därför att MI borde ingå i lärarutbildningen.

Martina Jordans forskning visar att MI kan vara en nyckel till att rusta lärare med verktyg för att bygga positiva relationer och skapa en mer stödjande undervisningsmiljö. I vårt samtal berättar Martina mer om sina resultat och om vilka utmaningar och möjligheter som det kan innebära att implementera MI i skolan.

Martina Jordans doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan

131 Auditing in Transition

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Lazarus Fotoh, researcher at Karlstad University, to talk about how technology is starting to change the way audits are done. Drawing on his doctoral research, he shares how tools like AI can make audits more efficient, more effective and help close the gap between what people expect from audits and what they actually deliver. But if the tech is so promising, why isn’t it used more? Lazarus walks us through the challenges, from outdated rules to resistance to change. We also touch on simpler tools that help auditors in uncertain times, even if they can’t handle everything. Join us for an interesting conversation about where the field is going, and what needs to happen for it to get there.

You can read the whole thesis here Technologies in External Audits: Current Impacts and Future Implications

129 Protecting Patient Privacy in the Digital Health Era: Uncovering Risks and Ways Forward

In this episode of Forskningspodden, we explore the hidden privacy risks for users of digital health technologies—like mobile health apps and health information systems—that are transforming healthcare. While these tools offer huge benefits, they also open the door to serious privacy and security risks that could result in sensitive information misuse, unauthorized access to data breaches

In this episode, our guest, Phd Samuel Wairimu, breaks down the privacy challenges posed by applications like the COVID-19 contact tracing apps, the impact of cyberwar on patient privacy, and how privacy risks can be better assessed. Samuel’s research highlights real-world privacy harms and offers new ways for healthcare professionals to protect patient data. If you care about the future of digital healthcare and your privacy, you won’t want to miss this episode!

You can read the full version of the thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101713

128 – Programming as a tool for helping students with mathematics

Programming has been presented as a way for students to learn mathematics. In his licentiate thesis, David Taub challenges this idea by investigating if and how it works. In his study, groups of Swedish secondary school students, most of them novice programmers, were observed and interviewed as they conducted programming tasks in the classroom.
The findings indicate that although it seems possible for the act of programming itself to help students construct new mathematical concepts, it is unlikely to be an effective classroom strategy. In our conversation, David explains that the cognitive difficulties novice programmers encountered when writing programs became an obstacle to learning new mathematics as well as dramatically increasing the time needed to complete apparently simple tasks.

You can read the whole licentitate thesis here Programming as a Tool for
Helping Students Understand and Solve Quadratic Equations

127 – Arbetsrelationer bland universitetsadministratörer

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte. 

Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett arbete som är vagt beskrivet, och med motstridiga förväntningar på arbetet från ledning och verksamhet. Denna oklarhet ger samtidigt administratörerna ett visst handlingsutrymme att själva definiera ramarna för sitt arbete. Administratörerna, berättar David, upplever krav och press från många olika håll, vilket kan leda till stress- och sjukskrivningsproblematik. Samtidigt står administratörer som klarar att vara kvar i yrket ofta för kontinuitet och stabilitet i föränderliga forsknings- och utbildningsmiljöer, vilket ger dem en central roll i universitetets olika verksamheter. I vårt samtal berättar David mer om sina resultat, och vilka implikationer de kan ha även för andra branscher som kännetecknas av förändrade organisationsformer, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och brottsbekämpning.

Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101461

126 -Datafieringens påverkan på vård och omsorg: Från beslut till digitala avatarer

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datafiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret.

I detta avsnitt av Forskningspodden möter vi Petter Falk, forskare i statsvetenskap, som i sin avhandling Assemble Care // Align Data har undersökt hur datadrivna system förändrar vård- och omsorgsprocesser samt interaktioner mellan patienter, brukare och personal. Petter berättar om de motsättningar och friktioner som uppstår när våra liv, behov och beslut omvandlas till data – och används för att skapa digitala avbilder av oss själva.

Han belyser även de samhälleliga och politiska konsekvenserna av denna utveckling och hur små, osynliga praktiker kan få stora effekter på hur offentlig vård och välfärd fungerar på en övergripande nivå. Vad händer när våra liv styrs av data? Och hur påverkar det vår upplevelse av vård och omsorg?

Följ med för en inblick i hur datafiering omformar både individens och samhällets relation till vård och omsorg. Du kan läsa hela avhandlingen här https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101445

124 – Do Disaster Management Efforts Always Support Sustainable Development?

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness.

We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should guide decision-making—not only to address immediate threats but also to protect future generations. Mathilde also introduces a practical framework for practitioners and researchers that integrates these justice dimensions across different time horizons.

Tune in to learn how a focus on justice—especially temporal justice—can shape fairer, more sustainable disaster management strategies. You can read the whole thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-100999

123 – Teknik, spänningar och mediestrider i böcker för unga

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället.

Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner.

Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019

122 – Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.

I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.

Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid