117 – Pressat läge i svensk förskola

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att belysa de ofta tuffa arbetsvillkoren i förskolan. 

I podden får vi en inblick i förändringarna i förskolans uppdrag, de utmaningar som förskolepedagoger dagligen ställs inför och hur dessa påverkar både deras arbetsliv och professionella identiteter. Maria Lennartsdotter berättar för oss hur förskolepedagogerna använder digital aktivism, där stark och ibland extrem retorik används för att skapa förändring och lyfta fram deras arbetsvillkor samtidigt som berättelserna genomsyras av en djup kärlek till barnen och en stark yrkesstolthet.  

Om du är nyfiken på hur digital aktivism, utbildning, politik och arbetslivets utmaningar samspelar i den svenska förskolan, ger detta avsnitt en fängslande inblick i de aktuella utmaningarna samtidigt som det erbjuder idéer för förändring och en positiv framtidstro.

114 – Kommunikationsstrategier i musikindustrin

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation samspelar med och styr publikens och fansens engagemang. 

Genom att delta i konserter och på fansens fora i sociala medier, och genom intervjuer med skivbolagsrepresentanter, artister och fans tecknar Jessicas forskning en bild av kommunikationsstrategier som är flytande och föränderliga, men samtidigt noggrant utformade. Här är dataanalytiska verktyg viktiga i strävan att behålla fansens intresse uppe, men också att bygga starka och autentiska relationer till fan communities. I vårt samtal berättar Jessica mer om sina resultat och om vad som förenar och skiljer kommunikationsstrategierna för artister som Robyn och Taylor Swift.

Jessica Edloms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Show me love: Emergent strategic communication practices and fan engagement within the popular music industry    

109 – Olika vägar till enhetlig skola

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och att skillnader mellan regioner, platser och elever skulle motverkas. Kommunerna fick ansvaret att införa enhetsskolan.

Åsa Melin undersöker i sin forskning införandet av grundskolan i Arvika och Storfors, under perioden 1950-1968. Genom studier av arkivmaterial på kommunal, regional och central nivå visar Åsas forskning att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om de olika uttryck implementeringen tog i de båda kommunerna. 

Åsa Melins doktorsavhandling i historia kan laddas ner från DiVA: Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968

106 – Vård som inte blivit utförd

I Sverige är de som söker kommunala vård- och omsorgsinsatser allt äldre. Samtidigt har vården svårt att rekrytera personal i tillräcklig omfattning och Inspektionen för vård och omsorg har vid tillsyn rapporterat om brister inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund vill Ingrid Andersson i sin forskning öka och fördjupa kunskapen om vård som inte blivit utförd inom kommunal vård och omsorg för äldre.

Genom både kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker Ingrid vilka uppfattningar vårdpersonal och enhetschefer har om vård som inte blivit utförd. Studien visar att det förekommer att vård uteblir som en följd av tidsbrist eller organisatoriska aspekter. I vårt samtal berättar Ingrid mer om resultaten och om projektets ambition att översätta och validera det instrument, BERNCA-NH, som kan hjälpa vården att mäta vård som uteblivit. Instrumentet ger kunskap om vilken vård som inte blivit utförd och kan på så sätt underlätta verksamheternas förbättringsarbete.  

Ingrid Anderssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Vård som inte blivit utförd : Uppfattningar från vårdpersonal och enhetschefer inom kommunal vård och omsorg för äldre

105 – Livsstilsinriktat arbete i hästnäringen

Många människor drömmer om att förvandla sin livsstil till ett arbete de kan leva och försörja sig på. Livsstilsinriktat arbete förekommer i många branscher, exempelvis sport, kultur, nöje och jordbruk. Åsa Bergman Bruhn undersöker i sin forskning vad som kännetecknar yrken av livsstilskaraktär och hur arbetsförhållandena ser ut för dem som har denna typ av yrken inom hästnäringen. Genom enkäter till och intervjuer med anställda på ett urval av ridskolor och travstall visar undersökningen på dubbelheten i det livsstilsinriktade arbetet. Å ena sidan drivs medarbetarna av stort engagemang, motivation och en passion för sitt arbete. Å andra sidan leder det till utsuddade gränser mellan arbete och fritid, utmattning och fysiska besvär. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om vad som krävs för att livsstilsinriktat arbete ska bli hållbart.

Åsa Bergman Bruhns doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: The double-sided nature of lifestyle-oriented work within the Swedish equine sector : Characteristics and consequences for employee health and well-being

103 – Agil mjukvaruutveckling

Idag sker mjukvaruutveckling i snabba och dynamiska processer, vilket innebär att de arbetsmetoder som används behöver främja förändring och flexibilitet, de behöver vara agila. Agila arbetsmetoder har uppstått inom den snabbt föränderliga IT-sektorn, men återfinns idag inom många olika branscher.

Forskning visar att det för organisationer och arbetslag kan vara utmanande att arbeta agilt. Affärsmässiga krav på förutsägbarhet och detaljstyrning kan krocka med det agila arbetssättets betoning på föränderlighet, självstyrande team och små delleveranser för att få återkoppling. Det är just de spänningar och motsättningar som kan uppstå i agil mjukvaruutveckling (ASD) som Carin Lindskog undersöker i sin doktorsavhandling i informatik. I vårt samtal berättar Carin mer om varför sådana spänningar uppstår, och vad organisationer och arbetslag kan göra för att hantera dem på ett konstruktivt sätt.

Carin Lindskogs doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Tensions experienced and balancing strategies used in Agile Software Development environments

101 – Stöd till våldsutsatta familjer

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat beteendeproblem till följd av våldet. Insatsen innefattar socialt och emotionellt stöd till föräldern, men också konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att stötta sin barn. 

Helena Draxlers forskning indikerar att Project Support kan vara framgångsrikt även i ett svenskt sammanhang. Föräldrarnas förmåga ökade och barnens beteendeproblem minskade. Men studien visar också att programmet behövde kulturellt anpassas för att fungera i svenska förhållanden. Dessutom, berättar Helena i vårt samtal, är det viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på när kompletterande insatser i form av psykoterapeutisk behandling kan behövas. Helt avgörande är också att den personal som ska arbeta med programmet har nödvändiga organisatoriska förutsättningar och stöd från ledningen.

Helena Draxlers doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents

100 – Slöjdundervisning i grundsärskolan

Grundsärskolan är en skolform för barn som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Det finns mycket begränsat med forskning om grundsärskolan, inte minst när det gäller slöjdundervisning. I Anna Sjöqvists forskning i pedagogiskt arbete är det denna kunskapslucka som står i fokus.

Med hjälp av en enkätstudie till rektorer och en fallstudie vid två grundsärskolor undersöker Anna om och hur slöjdundervisningen kan bidra till att ge eleverna Bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Resultaten av studien visar att det fanns olikheter i hur undervisningen bedrevs i de båda skolorna, som fick betydelse för elevernas möjligheter att utveckla Bildning. I vårt samtal berättar Anna mer om dessa resultat, och om avhandlingens kunskapsbidrag i stort. 

Anna Sjöqvists doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Slöjdundervisning i grundsärskolan : En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

98 – Att kommunicera klimataktivism

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Sols forskning handlar om hur politiska rörelser kommunicerar abstrakta och komplexa frågor och hur det tas emot av följare och allmänhet. Hur påverkar valet av text, språk och handling varandra? Och vad händer om ord och handling inte stämmer överens?

Sol har bland annat följt två miljörörelser: Fridays for future och Extinction rebellion och tittat närmre på deras budskap och hur de kommunicerar kring dessa.

Här kan du läsa Sol Agins avhandling Communicating climate action – Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction i DiVA.

96 – Patientsäkerhet på förlossningsavdelningen

Hur uppfattas patientsäkerhet inom förlossningsvård, sett ur ett professionsperspektiv? Hur kan patientsäkerheten förbättras? I det här avsnittet av Forskningspodden träffar vi Annika Skoogh som disputerat inom ämnet Omvårdnad med en avhandling som handlar om patientsäkerhet inom förlossningsvård. Den födande kvinnan och förlossningsteamet står i fokus.

Avhandlingen bygger på fyra delstudier där Annika granskat journaler, intervjuat barnmorskor, läkare och undersköterskor på olika förlossningsavdelningar samt via frågeformulär undersökt vårdpersonals uppfattningar av teamarbete och patientsäkerhetskultur. Finns det några förlossningsskador som går att förebygga och i så fall hur? Vad betyder teamarbetet för patientsäkerheten?

Annika Skoogh jobbar dels som barnmorska på förlossningen på Centralsjukhuset i Karlstad, dels som verksamhetsutvecklare inom Kvinnosjukvården. Vill du läsa hennes avhandling Patient safety in intrapartum care: Adverse events and healthcare professionals’ perceptions of patient safety, patient safety culture and teamwork så finns den i vår publikationsdatabas DiVA.