Audio

52 – Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan. Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness : Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

51 – Fixing WiFi

Do you have high speed internet to your home but still experience  buffering or lag when watching a movie or playing an online game? These problems may be related to your WiFi network. Good thing then that researchers are working on to fixing WiFi! In Toke Høiland Jørgensen’s research he not only produces more knowledge on WiFi performance barriers, he also develops mathematical and technical solutions to them. In our conversation Toke explains how the open source solutions developed by him and his colleagues can benefit all us speed-craving internet users.

Toke Høiland-Jørgensen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Bufferbloat and Beyond : Removing Performance Barriers in Real-World Networks

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 7

I det här avslutande avsnittet diskuterar vi Karlstads universitets arbete med jämställdhetsintegrering. Vi gör det tillsammans med projektledaren, Anki Nordmarker. Utgångspunkten för samtalet tas i poddserien ”Från ord till handling”. Vi blickar tillbaka på de sex tidigare avsnitten, och ställer frågan: ”Vad har vi lärt oss, och hur går vi vidare?”

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 6

Normkritik handlar om att vända blicken från det som uppfattas som avvikande och mot det som tas för givet, till exempel när det gäller hur undervisning bedrivs eller hur studenter välkomnas till universitetet. I vårt samtal med Manuel Almberg Missner, adjunkt i genusvetenskap, berättar han om hur normkritisk pedagogik kan fungera som ett konkret verktyg för att synliggöra det som ”sitter i väggarna” i universitetsverksamheten. Detta behövs, menar Manuel, för att så många människor som möjligt, oavsett kön, funktion, sexualitet, etnicitet och klass, ska kunna ta del av, och själva bidra till det som universitetet erbjuder.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 5

Jämställdhetsintegrering är den strategi som sedan mitten av 1990-talet används för att omsätta de jämställdhetspolitiska målen till verklighet. I sin forskning har stats- och genusvetaren Anne-Charlott Callerstig undersökt hur försök att implementera strategin gått till i olika offentliga organisationer. Att integrera jämställdhet är en komplex förändringsprocess. Anne-Charlott berättar i vårt samtal om de problem som brukar dyka upp i förändringsprocesser, och vad som behöver finnas på plats för att jämställdhet ska bli mer än en skrivbordsprodukt.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 4

Begreppet våld i nära relationer handlar bland annat om mäns våld mot kvinnor, om våld mot barn i familjerelationer, och om hedersrelaterat våld. Våldet kan vara fysiskt och psykiskt. Det kan också vara latent, det vill säga hotet om våld utgör en våldshandling i sig som kan vara mycket nedbrytande. I vårt samtal med folkhälsovetarna Carolina Jernbro och Maria Scheffer Lindgren berättar de att unga statistiskt sett är mest utsatta, vilket innebär att vi behöver vara uppmärksamma på hur våra studenter har det. Våld i nära relationer är dock spritt i alla demografiska grupper. Alla som är verksamma på universitetet behöver ha mer kunskap om detta, menar Carolina och Maria.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 3

Vissa universitetsutbildningar har en sned könsfördelning. Exempelvis läser få män till förskollärare, och få kvinnor till ingenjörer. Line Holth, doktor i arbetsvetenskap, har i sin forskning undersökt just kvinnors vägar till att bli, och vara, data- och maskiningenjörer. I vårt samtal berättar hon bland annat att den traditionella kopplingen mellan män och teknik fortfarande är stark, männens teknikintresse odlas ofta tidigt i uppväxten, och det delas med andra män. Kvinnornas teknikintresse kommer oftare senare i livet. Denna sociala skillnad bidrar till att upprätthålla traditionella könsmönster. Mönstren utmanas samtidigt av en i samhället förändrad syn på familjeliv och föräldraskap, och av kvinnor och män som trotsar förlegade ideal om ingenjörsyrket.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 2

Vad är egentligen arbetsdelning, och hur hänger den ihop med kön och makt? Denna fråga besvarar Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap, i vårt samtal. Att arbetet kan delas olika mellan kvinnor och män på en arbetsplats, behöver i sig inte vara ett problem. Problemen uppstår, berättar Ann, när uppdelningen skapar ojämlika villkor i arbetet, till exempel när det gäller löner, förmåner och erkännande för utfört arbete. Lärosäten behöver bli bättre på att undersöka hur fördelningen av arbetsuppgifter sker, och att granska innehållet i de ”uppgiftsbuntar” som kvinnor och män har. Saknas förståelse för detta kommer medarbetarnas kompetenser inte att tas tillvara på bästa sätt, förklarar Ann Bergman.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Specialserie Avsnitt 1

När Sverige fick sitt första universitet, Uppsala universitet år 1477, fick enbart män studera. Därefter dröjde det närmare 400 år innan kvinnor kunde söka till högskolan. De senaste 100 åren har dock situationen förändrats. Medan vissa vetenskapliga ämnen fortfarande domineras av män, finns det också ämnen som nästan helt domineras av kvinnor. I vårt samtal med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap, berättar han mer om den här utvecklingen, och om betydelsen av de förändringar som skett och inte skett.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

50 – Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet. Katrin Lättmans doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS