122 – Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.

I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.

Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid

120 – Sveriges körgeografier

Körsång har en lång historia i Sverige. Idag utövas körverksamhet i hela Sverige, såväl i religiösa som i icke-religiösa sammanhang, och ungefär sex procent av alla svenskar beräknas regelbundet sjunga i kör. Trots dess omfattning och utbredning är körverksamheten underbeforskad. Detta råder Per Göransson bot på genom sin doktorsavhandling i kulturgeografi, som gör en stor och bred genomlysning av körverksamhet i Sverige, med fokus på Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter. Med data från enkäter skickade till körmedlemmar och genom officiell statistik visar Pers forskning att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. I vårt samtal berättar Per att vanligt förekommande uppfattningar om plats – där stad förknippas med det moderna/sekulära och landsbygden med det traditionella/sakrala – kan problematiseras utifrån hans forskning. Det visar sig att religiösa och icke-religiösa aspekter är närvarande och uppblandade, i såväl Svenska kyrkans som i Sveriges körförbunds körverksamheter.

Per Göranssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Sveriges körgeografier: En studie av Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter.

Lyssna även gärna på den musikaliska sammanfattning av avhandlingen som tagits fram av Per Göransson och Sofia Hallerbäck och som bygger på Carl-Michael Bellmans sångverk Bort allt vad oro gör, framfört av körerna Söt Likör och Sällskapet CMB: https://www.youtube.com/watch?v=E_OqjzdeqIE

117 – Pressat läge i svensk förskola

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att belysa de ofta tuffa arbetsvillkoren i förskolan. 

I podden får vi en inblick i förändringarna i förskolans uppdrag, de utmaningar som förskolepedagoger dagligen ställs inför och hur dessa påverkar både deras arbetsliv och professionella identiteter. Maria Lennartsdotter berättar för oss hur förskolepedagogerna använder digital aktivism, där stark och ibland extrem retorik används för att skapa förändring och lyfta fram deras arbetsvillkor samtidigt som berättelserna genomsyras av en djup kärlek till barnen och en stark yrkesstolthet.  

Om du är nyfiken på hur digital aktivism, utbildning, politik och arbetslivets utmaningar samspelar i den svenska förskolan, ger detta avsnitt en fängslande inblick i de aktuella utmaningarna samtidigt som det erbjuder idéer för förändring och en positiv framtidstro.

24 – Mot effektivare läkemedelskontroller

En lärare på gymnasiet väckte hans kemiintresse och nu är Dennis Åsberg doktor i kemiteknik. I podden berättar han om sin avhandling Fundamental and Regulatory Aspects of UHPLC in Pharmaceutical Analysis. Enkelt uttryckt handlar den om undersökningar med en metod som kallas för kromatografi där man kan kolla vad som finns i olika kemiska prover och hur mycket. Analyserna är viktiga för kvalitetskontroller inom läkemedelstillverkningen och Dennis har undersökt olika sätt att använda kromatografi för att göra kontrollerna effektivare. Han berättar också om hur lagar och myndighetsdirektiv påverkat arbetet.

 

11 – Synen på arbetslöshet

Vad finns det för olika synsätt på arbetslöshet, och hur påverkar dessa arbetslösa människor i Sverige idag? Detta undersöker arbetsvetaren Jennifer Hobbins i sin doktorsavhandling Samhälle, individ och ansvar. En studie om synen på arbetslöshet. I vårt samtal berättar hon om sina analyser av rättslig reglering och civilsamhälleliga organisationers verksamheter, samt om sina möten med arbetslösa människor.