94 – Ftalater i inomhusmiljön

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga i en mängd vardagsprodukter, till exempel i plast av PVC och vinylgolv. Från sådana produkter kan ftalaterna läcka och tas upp av människor, t.ex. genom inandning. Anna-Sofia Preece undersöker i sin forskning samband mellan exponering och upptag av ftalater i inomhusmiljön under graviditetens tidiga utveckling och kopplingar till negativa hälsoeffekter hos barn. Avhandlingen är ganska unik då den visar samband från ftalatkälla till luftvägssymptom hos barn, dvs genom hela exponeringskedjan. Från vinylgolv läcker ftalater till hushållsdamm, tas därefter upp av människan och ftalatexponeringen kunde kopplas till högre risk för krupp och andningsbesvär hos vissa barn. Idag är användningen av flera ftalater reglerad eller förbjuden, men producenter kan ersätta dessa med andra, ännu oreglerade, ftalater. I vårt samtal berättar Anna-Sofia att detta kan vara ett problem eftersom hennes resultat pekar på att användningen av vissa oreglerade ftalater också bidrar till luftvägssymptom. Hennes uppmaning är till producenter och politiker att göra mer för att fasa ut ftalater och skapa en bättre riskbedömning innan nya kemikalier introduceras i våra vardagsprodukter.

Anna-Sofia Preeces doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Phthalates: A Full Chain Story: Connecting phthalate sources, indoor dust, human intake, and airway symptoms in children

93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

92 – Mot mätstandarder och klassificeringssystem för kolnanorör

Dags att ta en tur till pyttelandet. I detta avsnittet av Forskningspodden träffar vi Mattias Flygare som har skrivit en avhandling om så kallade kolnanorör, pyttesmå strukturer på nanometernivå med stor potential för vetenskaplig forskning och industriella och kommersiella applikationer. Precis som med alla material så växer dessa små rör av kolatomer dock oftast inte fram med en perfekt atomstruktur utan kan vara oregelbundna, vilket påverkar till exempel deras elektriska ledningsförmåga och böjstyrka. Mattias använde ett speciellt mikroskop för sin forskning för att undersöka kolananorörens egenskaper i mer detalj. Hans arbete har bidragit till bättre metoder för att studera kolnanorör och har fört fältet ett steg närmare industristandarder för mätningar av kolnanorör, vilket är viktigt för att rätt sorts rör ska kunna användas till rätt syfte.

Vill ni veta mer så kan läsa hela avhandlingen i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter The influence of crystallinity on the properties of carbon nanotubes

91 – Undervisning i privatekonomi i samhällskunskapsämnet

Privatekonomi infördes i gymnasieskolans samhällskunskapsämne år 2011. Med finanskrisen i färskt minne ville politiker och andra samhällsaktörer öka medborgarnas kunskaper om de privatekonomiska frågornas komplexitet och kopplingar till det finansiella systemet. Styrdokumenten anger dock inte tydligt vad undervisning i privatekonomi ska handla om eller syfta till. Mattias Björklunds forskning i pedagogiskt arbete undersöker därför vad privatekonomi som skolämne är, vad det blir, samt skulle kunna vara när det undervisas i samhällskunskapsämnet. I vårt samtal berättar Mattias bland annat om den undervisningsintervention han genomfört, som visar att samhällskunskapen är mycket väl skickad att ge eleverna en god kunskap om privatekonomins komplexitet. Men för att detta ska ske måste undervisningen i privatekonomi knytas till politiska och samhälleliga frågor. När eleverna får möjlighet att växla roller och perspektiv lär de sig att se privatekonomi som något mer än en plånboksfråga, menar Mattias.

Läs Mattias Björklunds doktorsavhandling Beyond Moral Teaching: Financial Literacy as Citizenship Education

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

89 -Business model innovation as sustainability game changer in the construction industry

In this episode of Forskningspodden we meet Andrey Abadzhiev, PhD student in Business administration. Andrey´s research aims to understand how firms within the construction industry  organize for system change towards a more sustainable future. Andrey tells us about his focus area, which is business models and their role in driving such a transition. He explains how changes can come about, which biases we have to pay attention to and why he is reluctant to pressing a magic button in order to speed up things.

If you want to know more about Andrey’s research, you will find his PhD thesis in our publication database DiVA Wood We Change?: Business Model Innovation Towards Sustainability Transitions: Studying the Wood Construction Industry.

88 – Juridik som naturfenomen

I detta avsnitt av Forskningspodden pratar vi med Gustav Stenseke Arup om hans avhandling som handlar om förhållandet mellan rätt, samhälle och miljö. I centrum står vargen som Gustav har använt för att tydliggöra att det rättsliga skyddet för vargen och den rättsliga frågan om skydds- och licensjakt inte riktig går ihop.

För att bättre förstå vilka konflikter som finns och hur de hänger ihop på en juridisk nivå har Gustav djupdykt i olika teorier och applicerat de på vargfrågan. Det rättsliga material som finns kring licens- och skyddsjakt på varg – lagar, domar och förarbeten – har varit viktiga i detta arbete som till slut ledde till avhandlingen Entangled Law: A Study of the Entanglement of Wolves, Humans, and Law in the Landscape som ni hittar i vår publikationsdatabas DiVA.

87 – Operationssjuksköterskors ansvar och kompetens

Vad går jobbet som operationssjuksköterska egentligen ut på? Vi pratar med Ann-Catrin Blomberg, som efter en lång yrkeserfarenhet som operationssjuksköterska, upplevde att  operationssjuksköterskans roll i den perioperativa vården var otydlig. Det var mycket fokus på den kirurgiska behandlingen och operationssjuksköterskornas kompetens inom medicinsk teknik medans den delen som handlar om patienternas vårdande i stort sett negligerats. För att få en mer nyanserad bild undersökte Ann-Catrin i sin avhandling operationssjuksköterskornas roll, deras syn på sin profession samt deras ansvar och kompetens i relation till vården av patienten och berättar om sina resultat i detta avsnitt av Forskningspodden.

Du kan läsa hela avhandlingen här: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1260195/FULLTEXT02.pdf

86 – Barn i rörelse

Fysisk aktivitet är bra för barns välmående, men idag är det många barn som rör sig för lite. Det görs många insatser för att ändra på detta, och det är dessa som står i fokus i Johan Högmans forskning i pedagogiskt arbete. I sin doktorsavhandling studerar Johan det som kan kallas alternativa idrottsaktiviteter, det vill säga satsningar som specifikt försöker nå de barn som inte redan är fysiskt aktiva. Med utgångspunkt i barnens berättelser synliggör Johans forskning det som framstår som betydelsefullt ur barnens egna perspektiv. I vårt samtal berättar Johan Högman mer om sina resultat och om vad som behöver ske för att alternativa idrottsaktiviteter ska bli framgångsrika.

85 – Biblical allusion in three Charles Dickens novels

The famous British novelist Charles Dickens (1812-1870) believed in the power of fiction to affect the reader. In some of his novels he used the reader’s familiarity with the Bible so as to engage them in imagining contemporary social conditions. In Yuanyuan Zhu’s research she investigates the use of biblical allusions in Dickens’ novels Bleak House, Hard Times, and Little Dorrit. Central to the interpretation of the biblical allusions in the novels is the dialogic relation between the biblical and fictive worlds as well as both to the Victorian socio-historical context. In our conversation, Dr. Zhu explains that the biblical allusions serve many purposes in the novels. Ultimately, they instruct the reader about the need for social improvement and individual moral actions.

Yuanyuan Zhu’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Biblical Allusion in Three Charles Dickens Condition-of-England Novels