Category: Science

98 – Att kommunicera klimataktivism

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Sols forskning handlar om hur politiska rörelser kommunicerar abstrakta och komplexa frågor och hur det tas emot av följare och allmänhet. Hur påverkar valet av text, språk och handling varandra? Och vad händer om ord och handling inte stämmer överens?

Sol har bland annat följt två miljörörelser: Fridays for future och Extinction rebellion och tittat närmre på deras budskap och hur de kommunicerar kring dessa.

Här kan du läsa Sol Agins avhandling Communicating climate action – Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction i DiVA.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

97 – Privacy and security of digital health technologies

During the early phase of the Corona pandemic public health actors rapidly deployed contact tracing applications for mobile phones. The apps aimed at curbing the spread of COVID-19, by aiding manual contact tracing. In Samuel Wairimu’s research in Computer Science he investigates the security and privacy risks of these apps and how patients can be harmed by those risks.

In his licentiate thesis, Samuel has used an experimental approach to assess the risks and combined it with a theoretical approach which goes on to assess what impacts and consequences a state-sponsored cyberattack could have to the healthcare sector, and to patients especially.

In our conversation, Samuel explains the results of his study and he argues that more emphasis needs to be put on information security in the healthcare sector, as it is prone for experiencing cyberattacks and the risks for patients can be severe. 

Samuel Wairimu’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Privacy and Security Analysis : Assessing Risks and Harm to Patients

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

96 – Patientsäkerhet på förlossningsavdelningen

Hur uppfattas patientsäkerhet inom förlossningsvård, sett ur ett professionsperspektiv? Hur kan patientsäkerheten förbättras? I det här avsnittet av Forskningspodden träffar vi Annika Skoogh som disputerat inom ämnet Omvårdnad med en avhandling som handlar om patientsäkerhet inom förlossningsvård. Den födande kvinnan och förlossningsteamet står i fokus.

Avhandlingen bygger på fyra delstudier där Annika granskat journaler, intervjuat barnmorskor, läkare och undersköterskor på olika förlossningsavdelningar samt via frågeformulär undersökt vårdpersonals uppfattningar av teamarbete och patientsäkerhetskultur. Finns det några förlossningsskador som går att förebygga och i så fall hur? Vad betyder teamarbetet för patientsäkerheten?

Annika Skoogh jobbar dels som barnmorska på förlossningen på Centralsjukhuset i Karlstad, dels som verksamhetsutvecklare inom Kvinnosjukvården. Vill du läsa hennes avhandling Patient safety in intrapartum care: Adverse events and healthcare professionals’ perceptions of patient safety, patient safety culture and teamwork så finns den i vår publikationsdatabas DiVA.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

95 – De motsträviga kommunerna

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Freddy Kjellström om hans avhandling som handlar om mellankommunal samverkan. Denna samverkan har sitt avstamp i det tidiga 2000-talet då både staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttryckte en förväntan om ökat samarbete mellan kommuner i olika samhällsfrågor. Det antogs leda till ökad kvalitet inom den kommunala verksamheten om kommuner kunde komma överens om till exempel upphandlingar på regional nivå.

Kommunerna förväntades att frivilligt bilda regionala samverkansorgan (RSO). I de allra flesta län gick det bra, men i några fall visade det sig att enstaka kommuner i olika län var motsträviga till att delta i ett RSO. För att försöka förstå varför dessa enstaka kommuner var motsträviga till samverkan har Freddy undersökt varför och, i de fall de ändrat sig, vad som ledde till denna förändring.

Freddy Kjellströms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: De motsträviga kommunerna: en studie av mellankommunal samverkan på regional nivå

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

94 – Ftalater i inomhusmiljön

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga i en mängd vardagsprodukter, till exempel i plast av PVC och vinylgolv. Från sådana produkter kan ftalaterna läcka och tas upp av människor, t.ex. genom inandning. Anna-Sofia Preece undersöker i sin forskning samband mellan exponering och upptag av ftalater i inomhusmiljön under graviditetens tidiga utveckling och kopplingar till negativa hälsoeffekter hos barn. Avhandlingen är ganska unik då den visar samband från ftalatkälla till luftvägssymptom hos barn, dvs genom hela exponeringskedjan. Från vinylgolv läcker ftalater till hushållsdamm, tas därefter upp av människan och ftalatexponeringen kunde kopplas till högre risk för krupp och andningsbesvär hos vissa barn. Idag är användningen av flera ftalater reglerad eller förbjuden, men producenter kan ersätta dessa med andra, ännu oreglerade, ftalater. I vårt samtal berättar Anna-Sofia att detta kan vara ett problem eftersom hennes resultat pekar på att användningen av vissa oreglerade ftalater också bidrar till luftvägssymptom. Hennes uppmaning är till producenter och politiker att göra mer för att fasa ut ftalater och skapa en bättre riskbedömning innan nya kemikalier introduceras i våra vardagsprodukter.

Anna-Sofia Preeces doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Phthalates: A Full Chain Story: Connecting phthalate sources, indoor dust, human intake, and airway symptoms in children

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas om sin studie där han designade ett lektionsupplägg utifrån syftet att utveckla och stötta elevers användning av programmering som ett matematiskt verktyg. Han testade upplägget på en gymnasieklass och analyserade hur eleverna lyckades att använda programmering för att lösa matematiska problem och hur själva lektionsdesignen underlättade för eleverna. I podden berättar han om sina resultat, överraskningar på vägen och vilka möjligheter och begränsningar programmering har som verktyg i matematikundervisningen.

Om du vill läsa Andreas licentiatuppsats kan du hitta den i vår publiceringsdatabas DiVA. Den heter Designing for the incorporation of programming in mathematical education: Programming as an instrument for mathematical problem solving

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

92 – Mot mätstandarder och klassificeringssystem för kolnanorör

Dags att ta en tur till pyttelandet. I detta avsnittet av Forskningspodden träffar vi Mattias Flygare som har skrivit en avhandling om så kallade kolnanorör, pyttesmå strukturer på nanometernivå med stor potential för vetenskaplig forskning och industriella och kommersiella applikationer. Precis som med alla material så växer dessa små rör av kolatomer dock oftast inte fram med en perfekt atomstruktur utan kan vara oregelbundna, vilket påverkar till exempel deras elektriska ledningsförmåga och böjstyrka. Mattias använde ett speciellt mikroskop för sin forskning för att undersöka kolananorörens egenskaper i mer detalj. Hans arbete har bidragit till bättre metoder för att studera kolnanorör och har fört fältet ett steg närmare industristandarder för mätningar av kolnanorör, vilket är viktigt för att rätt sorts rör ska kunna användas till rätt syfte.

Vill ni veta mer så kan läsa hela avhandlingen i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter The influence of crystallinity on the properties of carbon nanotubes

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

91 – Undervisning i privatekonomi i samhällskunskapsämnet

Privatekonomi infördes i gymnasieskolans samhällskunskapsämne år 2011. Med finanskrisen i färskt minne ville politiker och andra samhällsaktörer öka medborgarnas kunskaper om de privatekonomiska frågornas komplexitet och kopplingar till det finansiella systemet. Styrdokumenten anger dock inte tydligt vad undervisning i privatekonomi ska handla om eller syfta till. Mattias Björklunds forskning i pedagogiskt arbete undersöker därför vad privatekonomi som skolämne är, vad det blir, samt skulle kunna vara när det undervisas i samhällskunskapsämnet. I vårt samtal berättar Mattias bland annat om den undervisningsintervention han genomfört, som visar att samhällskunskapen är mycket väl skickad att ge eleverna en god kunskap om privatekonomins komplexitet. Men för att detta ska ske måste undervisningen i privatekonomi knytas till politiska och samhälleliga frågor. När eleverna får möjlighet att växla roller och perspektiv lär de sig att se privatekonomi som något mer än en plånboksfråga, menar Mattias.

Läs Mattias Björklunds doktorsavhandling Beyond Moral Teaching: Financial Literacy as Citizenship Education

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

90 – GeoGebra som nyfikenhetstrigger i fysikundervisningen

I detta avsnitt av forskningspodden träffar vi Lorena Solvang. Hon berättar om hur hon som lärare fick upp ögonen för forskning och om sin resa att bli licentiand i forskarskolan Fundig. Vi pratar också om hennes forskning som handlar om undervisningens digitalisering och lite mer specifikt om hur ett open-source verktyg i matematik, GeoGebra, kan användas i fysikundervisningen och vilken påverkan detta får på elevers lärande.

Om ni vill veta mer om Lorenas forskning hittar ni hennes licuppsats i vår publikationsdatabas DiVA. Den heter Educational technology for visualisation in upper secondary physics education: The case of GeoGebra.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

89 -Business model innovation as sustainability game changer in the construction industry

In this episode of Forskningspodden we meet Andrey Abadzhiev, PhD student in Business administration. Andrey´s research aims to understand how firms within the construction industry  organize for system change towards a more sustainable future. Andrey tells us about his focus area, which is business models and their role in driving such a transition. He explains how changes can come about, which biases we have to pay attention to and why he is reluctant to pressing a magic button in order to speed up things.

If you want to know more about Andrey’s research, you will find his PhD thesis in our publication database DiVA Wood We Change?: Business Model Innovation Towards Sustainability Transitions: Studying the Wood Construction Industry.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS