141 – Hållbar konsumtion

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom dessa komplexa förhandlingar. Genom intervjuer och tematisk analys framträder fyra olika sätt att förstå och leva hållbar konsumtion, identiteter som inte bara speglar värderingar, utan också blir en del av hur konsumenter uttrycker, omförhandlar och försöker forma sin plats i omvärlden. I samtalet berättar Anne-Charlotte om sina resultat och om varför ett bredare och mer nyanserat perspektiv på hållbar konsumtion är avgörande för att förstå hur hållbarhet tar form i människors liv.

Anne-Charlotte Paas doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Det är klart jag vill vara hållbar, men…: En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion

140 – Kraftfull kunskap om fotosyntes

Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen i grundskolan som svårtillgänglig. Anders Eriksson utgår i sin doktorsavhandling i biologi från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka dess relevans.

I sin avhandling har Anders tillsammans med biologilärare utvecklat en undervisningsdesign som han sedan testat och utvärderat. Ett resultat av studien är att elever som undervisats med den nya designen uppvisade signifikant bättre resultat än elever i en kontrollgrupp. I vårt samtal berättar Anders att det bland annat var den nya undervisningsdesignens förmåga att skapa autentiska upplevelser och en fascination hos eleverna som gjorde den framgångsrik.

Anders Erikssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Kraftfull kunskap om fotosyntes transformerad till undervisningsinnehåll via ett ramverk för fotosynteslitteracitet

139 – Analogy competence for science teachers

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina’s research investigates the knowledge and skills required by science teachers to use analogies as pedagogical tools. Stina has done this by developing the Analogy Competence for Science Teachers (ACT) framework, which clarifies what teachers need to know and do to use analogies effectively. The framework breaks analogy use into three parts: choosing accurate analogies, planning how to introduce them, and guiding students through the analogical reasoning process. In our conversation, we learn more about the ACT framework and how it can be helpful for science teachers.

Stina Eriksson’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Analogy competence for science teachers: The development and validation of the ACT framework