127 – Arbetsrelationer bland universitetsadministratörer

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte. 

Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett arbete som är vagt beskrivet, och med motstridiga förväntningar på arbetet från ledning och verksamhet. Denna oklarhet ger samtidigt administratörerna ett visst handlingsutrymme att själva definiera ramarna för sitt arbete. Administratörerna, berättar David, upplever krav och press från många olika håll, vilket kan leda till stress- och sjukskrivningsproblematik. Samtidigt står administratörer som klarar att vara kvar i yrket ofta för kontinuitet och stabilitet i föränderliga forsknings- och utbildningsmiljöer, vilket ger dem en central roll i universitetets olika verksamheter. I vårt samtal berättar David mer om sina resultat, och vilka implikationer de kan ha även för andra branscher som kännetecknas av förändrade organisationsformer, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och brottsbekämpning.

Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101461

126 -Datafieringens påverkan på vård och omsorg: Från beslut till digitala avatarer

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datafiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret.

I detta avsnitt av Forskningspodden möter vi Petter Falk, forskare i statsvetenskap, som i sin avhandling Assemble Care // Align Data har undersökt hur datadrivna system förändrar vård- och omsorgsprocesser samt interaktioner mellan patienter, brukare och personal. Petter berättar om de motsättningar och friktioner som uppstår när våra liv, behov och beslut omvandlas till data – och används för att skapa digitala avbilder av oss själva.

Han belyser även de samhälleliga och politiska konsekvenserna av denna utveckling och hur små, osynliga praktiker kan få stora effekter på hur offentlig vård och välfärd fungerar på en övergripande nivå. Vad händer när våra liv styrs av data? Och hur påverkar det vår upplevelse av vård och omsorg?

Följ med för en inblick i hur datafiering omformar både individens och samhällets relation till vård och omsorg. Du kan läsa hela avhandlingen här https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101445