122 – Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.

I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.

Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid

121 Högstadielevers läsning av argumenterande texter

Hur gör högstadieelever när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt? Detta är den övergripande fråga som Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete, ställer i sin doktorsavhandling Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter.

Digitala texter är komplexa eftersom de kan erbjuda olika läsvägar, och de består ofta av en mix av uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudklipp. Det är heller inte alltid självklart vem som ligger bakom texten. I sin forskning har Marie Wejrum genom videoinspelade klassrumssituationer och uppföljande intervjuer undersökt hur elever hanterar den här komplexiteten hos digitala texter.

Ett av avhandlingens resultat är att eleverna var aktiva och medvetna i sin läsning, samtidigt som de också uppvisade en stor tilltro till texter och avsändare som framstod som auktoriteter. I vårt samtal berättar Marie mer om detta och andra viktiga resultat från sin forskning, och förklarar vilken betydelse resultaten har för utveckling av läsundervisning.

Om du vill läsa hela avhandlingen hittar du den i vårt repositorium DiVA: Länk till avhandlingen