109 – Olika vägar till enhetlig skola

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och att skillnader mellan regioner, platser och elever skulle motverkas. Kommunerna fick ansvaret att införa enhetsskolan.

Åsa Melin undersöker i sin forskning införandet av grundskolan i Arvika och Storfors, under perioden 1950-1968. Genom studier av arkivmaterial på kommunal, regional och central nivå visar Åsas forskning att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om de olika uttryck implementeringen tog i de båda kommunerna. 

Åsa Melins doktorsavhandling i historia kan laddas ner från DiVA: Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968

69 – Historieundervisning i mångkulturella klassrum

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Detta är de frågor Kenneth Sandelin ställer i sin licentiatuppsats i historia. I sin forskning har Kenneth intervjuat högstadielärare om hur det går till när undervisningsinnehållet tar form. Ett av resultaten är att elevernas bakgrund visar sig ha stor betydelse. I klasser där många elever har en bakgrund utanför Sverige, tar undervisningen en annan form jämfört med klasser där de flesta har sin bakgrund i Sverige. I vårt samtal berättar Kenneth mer om detta och andra resultat av sin studie.

Kenneth Sandelins licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

66 – Historia på högstadiet

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? Detta är en av de centrala frågorna som Hans Olofsson ställer i sin doktorsavhandling Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009. I sin forskning följde Hans historieundervisningen i en åk 9-klass. De 16 lektionstillfällen som undersöktes hade fokus på 1900-talshistoria, i synnerhet första världskriget och mellankrigstiden. I vårt samtal berättar Hans om hur sammansatta historieämnets lärprocesser är. Den undervisningsberättelse som tog form i klassrummet berodde inte bara på samspelet mellan lärare, elever och ämnet. I hög grad formades den också av föreställningar om förr, nu och framtid utanför klassrumsdörren. Genom detta komplexa sampel kunde undervisningen, trots att den inte handlade om svensk historia, tolkas som en för eleverna viktig del av den samhälleliga historiekulturen i Sverige.

Hans Olofssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009.